Var sjätte skollunch hamnar i soporna – men matsvinnet i skolan handlar inte om att köken lagar för mycket mat eller att eleverna tar för stora portioner. Det är snarare miljön i skolmatsalarna som är för stressig. Det konstaterar Livsmedelsverket i en rapport.

Skolmatsalar med hög ljudnivå, få vuxna och ont om tid. Miljön i landets skolmatsalar har flera brister, ser Livsmedelsverket i en kartläggning av matsvinn i kommunala verksamheter. Ett resultat är att mycket mat slängs när eleverna inte har tid eller ro att äta upp eller ta mer. Ungefär 11 000 ton mat slängs i skolorna varje år.

– Vi kan inte fortsätta lägga så mycket ansvar på eleverna. Måltidspersonalen ansvarar för sin del, men det behövs också lugn och ro i matsalen och tillräckligt med tid för att hinna äta. Den delen är det rektor som har makt över, och därmed makt över matsvinnet, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Problemet med matsvinn i såväl skolor och förskolor som äldreomsorg handlar inte om att för mycket mat slängs utan snarare om att matgästerna inte får i sig så mycket mat som de kanske skulle behöva, menar Livsmedelsverket. Det i sin tur kan leda till koncentrationssvårigheter och sämre ork.

– Det är självklart viktigt att alla gör allt som går för att undvika matsvinn för klimatet och miljön, men i offentliga måltider är det viktigt av en annan orsak. Här borde maten som slängs i stället ha ätits upp och gjort nytta, även om det förstås förekommer att det lagas för mycket mat ibland, säger Karin Fritz.

När kommunala verksamheter uppmuntrar skolelever och boende att inte kasta mat i onödan är det samtidigt viktigt att inte skuldbelägga så att de äter för lite. I förskola och skola behövs en tillåtande attityd, barn behöver känna att de kan slänga mat som de inte tycker om för att våga smaka.

Störst matsvinn i kommunerna står förskola och äldreomsorg för och i alla verksamheter handlar det framför allt om serveringssvinn, inte om svinn i tillagningen. I förskolan är svinnet lägre i de kommuner där en stor andel av barnen äter mat som är tillagad på förskolan, jämfört med kommuner där mottagningskök är vanligast.