”Stora, tomma bussar är inte bra ur miljöperspektiv”

Kollektivtrafiken står inför flera utmaningar, och hur branschen klarar dem har stor betydelse för klimatomställningen. Elektrifieringen av fordonsflottan kommer att bli dyr. Samtidigt har man knappt hunnit återhämta sig från det stora tappet under pandemin.

Kollektivtrafiken tog en ledande roll i omställningen av transportsektorn genom en tidig övergång till förnybara drivmedel. Nu står man inför nästa kliv, nämligen elektrifieringen. 

− Det är det stora jobbet nu, man måste byta system. Det kommer att minska klimatpåverkan ytterligare, men det kräver stora investeringar, säger Maria Xylia, seniorforskare vid Stockholm Environment Institute.

Hon leder ett nystartat forskningsprojekt som söker lösningar på en rad utmaningar inom kollektivtrafiken. Branschen har en viktig roll i klimatomställningen och behöver satsa både på teknikutveckling som minskar fordonsflottans klimatavtryck och på initiativ som gör kollektivtrafiken mer attraktiv för resenärerna, så att fler väljer att ställa bilen.

Samtidigt har det förändrade säkerhetsläget i Europa aktualiserat frågor som rör kollektivtrafikens robusthet i tider av kris.

− Kollektivtrafiken är en samhällsviktig verksamhet som måste fungera även vid till exempel strömavbrott, dataintrång eller extremt väder. Att kollektivtrafiken fungerar är viktigt för hela samhället, men kanske extra viktigt för alla som inte har råd att köpa och köra bil, säger Maria Xylia.

Kartlägger elektrifieringstakten

I projektet planerar forskarna att samla olika aktörer, som kollektivtrafikbolag från olika regioner och berörda myndigheter, för diskussioner om att nå en klimatmässigt hållbar, attraktiv och robust kollektivtrafik.

Forskarna ska även kartlägga vilka investeringar de regionala kollektivtrafikbolagen har gjort hittills på vägen mot elektrifiering.

− I dagsläget finns ingen sådan information sammanställd, men det är viktigt för att vi ska kunna visa vad som behöver göras mer, säger Maria Xylia.

Bakslag under pandemin

Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen har tillsammans satt som mål att 40 procent av alla motoriserade resor på land ska ske med kollektivtrafik senast 2030. Före pandemin, 2019 var man uppe på 32 procent, men 2021 hade siffran rasat ner till 20 procent.

Enligt de senaste siffrorna gjordes 31 procent av resorna kollektivt 2023. Branschen är alltså åter på väg i riktning mot 2030-målet, men för att nå ända fram tror Maria Xylia att det krävs ytterligare satsningar som gör kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ.

− Man behöver erbjuda ett flexibelt och effektivt transportsystem. Digitaliseringen öppnar också för nya lösningar när det gäller biljettsystemet, och det kan underlätta för resenärerna, säger hon.

”Biljettpriset är inte det viktigaste”

En åtgärd som ofta lyfts kopplat till diskussionen om hur man kan öka det kollektiva resandet är sänkta biljettpriser.

− Vissa städer och länder i Europa testar gratis kollektivtrafik, och det är klart att biljettpriset har betydelse men ett av våra forskningsprojekt visar faktiskt att det som är allra viktigast för resenärerna är tillförlitlighet, punktlighet och fysisk tillgänglighet, och jag tror att det finns en del att göra inom de områdena, säger Maria Xylia.

Hon tror att övergången till elektriska fordon kan bli ett tillfälle att tänka utanför boxen och hitta nya lösningar som är bra både för resenärerna och klimatet. Hon skulle till exempel gärna se mer diskussion om möjligheterna att använda olika slags fordon beroende på hur många resenärer en sträcka har.

− Stora, tomma bussar är inte bra ur miljöperspektiv.