Stilla havs-öar växer trots stigande havsnivå

Det är svårt att veta hur öriken som Marshallöarna i Stilla havet kommer att påverkas av klimatförändringarna. Att öarna kommer att försvinna under havsytan är långtifrån självklart, säger forskare på Stockholm Environment Institute.

Marshallöarna ligger likt många andra öar i Stilla havet lågt. Att dessa ögrupper och länder skulle hamna under vattenytan inom 20-30 år, vilket ibland framförs i klimatdebatten, är inte belagt av forskning. – Det går inte att jämföra landhöjningen med hastigheten i havsytans höjning för att räkna ut hur lång tid dessa platser har kvar. Många andra parametrar påverkar utvecklingen, säger Richard Klein, forskare vid Stockholm Enviroment Institute, med mångårig erfarenhet av klimatforskning och en av medförfattarna i den senaste IPCC-rapporten.

Landytan har ökat

Atollöar är inte statiska utan naturliga processer som kan reagera på havshöjning, speciellt i de områden där ekosystemen inte har brutits ned. – Ny forskning visar att strandlinjen på Marshallöarna har växt ihop i större utsträckning än vad den har eroderat under de senaste 70 åren, vilket innebär att landytan faktiskt har ökat, säger Richard Klein. Forskning visar, enligt Richard Klein, att majoriteten av de nuvarande atollöarna i centrala och västra Stilla havet kommer att finnas kvar vid slutet av det 21:a århundradet, förutsatt att klimatförändringarna inte accelererar mycket mer än vad som framgår av IPCC:s femte utvärdering av kunskapen om klimatförändringen.

Långsiktig överlevnad

Några Stilla havs-öar kan minska i yta, men troligen kommer ett lika stort, eller större, antal öar att vara i samma storlek eller till och med resultera i en nettoökning av öarnas yta, förutsatt att nuvarande trender fortsätter. – Om nuvarande trender fortsätter är naturligtvis en öppen fråga och det finns också mycket osäkerhet kring effekterna av havsförsurningens effekter på korallreven. Den långsiktiga överlevnaden för öarna i Stilla havet beror till stor del på magnituden av klimatförändringen och associerade havsnivåhöjningar. Smälter de stora istäckena på Grönland skulle det till exempel ge en höjning av havsytan på sex till sju meter. – Det skulle förändra kustområden över hela världen utom igenkänning. Men på kort till medellång sikt kan öarna dock mycket väl bli mer uthålliga än vad man tidigare har förutsatt, säger Richard Klein.

Ur ett kortsiktigt perspektiv är det största hotet mot Stilla havs-öarna inte att de skulle försvinna under havsytan.

Kortsiktiga hot

Ur ett kortsiktigt perspektiv är det största hotet mot Stilla havs-öarna därför inte att de skulle försvinna under havsytan. Andra aspekter är betydligt viktigare för överlevnaden av ekosystem och samhällen på dessa atollöar, menar Richard Klein. Exempelvis blir öarna mer utsatta för cykloner i takt med att havsytan höjs, dessutom kan höjningen orsaka att saltvatten tränger in i öarnas grundvatten. – Utan färskt grundvatten kommer öarna praktiskt taget att bli obeboeliga, säger Richard Klein. Hans får stöd i sitt resonemang av kollegan Aaron Atteridge, forskare med 20 års erfarenhet av miljö- och utvecklingsfrågor. – Många öar i Stilla havet har de senaste åren drabbats av intensiva oväder – översvämningar på Marshallöarna och Salomonöarna, cykloner på Fiji och Vanuatu – som kan ha förödande effekter för små ö-samhällen och bland annat förstöra kritisk infrastruktur, säger Aaron Atteridge.

Kusterosion påverkar

Han berättar också att klimatförändringen kommer att påverka kritiska resurser, som fisket. Det kan drabba Marshallöarna där tonfiskfiske är en viktig del av ekonomin. – Tonfiskbestånden kan förflytta sig till andra områden som en följd av förändringar i havstemperaturen, säger Aaron Atteridge. Öarnas ekosystem påverkas dessutom på kort sikt av utvinning av sand och koraller, turism, försurning av havet, föroreningar och andra faktorer som orsakar nedbrytning av ekosystem och bidrar till kusterosion. – Utmaningen är alltså inte bara klimatförändringar och den associerade havshöjningen utan också den intensiva och ofta ohållbara användningen av öarnas ekosystem, säger Richard Klein.