Starkt stöd för radikala klimatvisioner

Klimatrörelsens framtidsvisioner får överraskande brett stöd hos allmänheten, visar forskning från Göteborgs universitet. Fast den yngre generationen säger nej till minskad tillväxt.

Tidigare studier av svenskarnas inställning till klimatomställning fokuserar ofta på politiska förslag som koldioxidskatt eller reduktionsplikt. I en pågående studie har allmänheten i stället fått ge sin syn på mer långsiktiga gröna visioner. Enkäten skickades ut som en del i den nationella SOM-undersökningen 2023, och svaren förvånar.

− Vi blev överraskade av att se ett så starkt stöd för visionerna, säger Mattias Wahlström, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.

Till exempel svarade närmare 80 procent att de stödjer visionen om en framtid där fossila bränslen har fasats ut och ersatts med fossilfri energiproduktion. Ännu fler välkomnar en global omfördelning av resurser, så att allas behov kan tillgodoses på ett hållbart sätt.

En annan idé som har vuxit sig stark inom klimatrörelsen är visionen om nerväxt. Det handlar om att skapa ett mer hållbart samhälle genom att producera och konsumera mindre, och formulerades i enkäten som att gå ner i arbetstid och växla pengar mot mer fritid.

− Det är ett ganska radikalt sätt att tänka kring ekonomi, säger Mattias Wahlström.

Ändå uppger över 60 procent i enkäten att de ser en sådan vision som ”mycket önskvärd” eller ”ganska önskvärd”.

Generation Z vill ha tillväxt

Stödet för visionen om nerväxt var enligt Mattias Wahlström alltså oväntat starkt, men det finns slående skillnader mellan olika åldersgrupper. Unga, i åldern 16-29 år, är betydligt mer skeptiska. I den gruppen tycker 44 procent att nerväxt är önskvärt.

Att unga är mer tveksamma kan enligt forskarna vara ett uttryck för att deras generation är mer materialistiskt inriktad, men det kan också handla om livsskedet.

− När man är ung är man kanske mer inriktad på att öka sina resurser och bygga upp ett bra hem och liv, säger Mattias Wahlström.   

Han tillägger att de unga i enkätundersökningen sticker ut som den mest polariserade generationen. Vissa uttrycker starkt stöd för visionerna och andra kraftfullt motstånd.

− Inom de andra åldersgrupperna är polariseringen inte lika stark.

Polariseringen bland unga brukar ibland förklaras med användandet av sociala medier.

− Unga hämtar i högre utsträckning än äldre sina nyheter via sociala medier och får då ofta information som bekräftar deras världsbild, fast det kan också vara så att polariseringen beror på att unga generellt tar kraftfullare ställning jämfört med äldre, säger Mattias Wahlström.   

Lägst inkomst – störst stöd

Särskilt starkt är stödet för de gröna visionerna bland de som har lägre inkomst än 30 000 kronor i månaden. Det tror Mattias Wahlström kan förvåna många, eftersom det i debatten ofta låter som att motståndet mot klimatomställningen kommer från grupper som har det svårt ekonomiskt.

Han nämner som exempel den europeiska rörelsen Gula västarna, som har organiserat protester mot höjda bensinpriser.

− Resultaten från vår enkät talar för att motståndet som finns bland låginkomsttagare inte handlar om omställningen i sig utan om åtgärderna. Många låginkomsttagare kanske tycker att de drabbas orättvist hårt av klimatpolitiken, men verkar vara positiva till de mer långsiktiga visionerna. Det är viktigt att politiker har en nyanserad uppfattning om vad deras potentiella väljare egentligen tycker. Annars är risken att de tror att människor är mer skeptiska till klimatomställning än vad de egentligen är, och inte vågar formulerar en politik för förändring.   

Han konstaterar att omställningen enligt många bedömare går för långsamt. Det finns till exempel en överhängande risk att världens länder inte når överenskommelserna i Parisavtalet. Han hoppas att deras studie ska vara till nytta för beslutsfattarna, och kanske bidra till mer visionära och framåtblickande perspektiv i debatten.