Stadsodling – ingen självklar miljöhjälte

Grönsakslanden växer för fullt och hemmaodlarnas förväntningar på tomatplantor och potatisrader är höga. Men stadsodlingarnas miljönytta är inte självklar, enligt en ny internationell studie. För att göra störst skillnad för klimatet gäller det att välja rätt gröda.

Är mindre stadsodlingar självklart positiva för miljö och klimat? En färsk internationell forskningsstudie har fått hobbyodlare att höja på ögonbrynen.

Forskarna har jämfört stadsodling och konventionell odling på 73 platser i Europa och USA, och det visar sig att klimatutsläppen för stadsodling är sex gånger större än för konventionell odling. Störst är koldioxidavtrycket i kollektiva odlingar i gemensamma trädgårdar och i privata odlingar.

Stadsodlingar som drivs och sköts av professionella odlare har däremot samma klimatutsläpp som konventionella odlingar, en indikation på att det kan handla om odlarnas kunskapsnivåer, men också om hur mycket tid som läggs på skötsel. Utan kunskap och erfarenhet kan det vara svårt att gödsla och vattna lagom, något som påverkar klimatutsläppen.

– Studien visar att det finns stora variationer i hur man odlar. Jag hoppas inte att de som läser om studien känner att det är hopplöst, att det man gör inte spelar någon roll. Men jag tror att folk som startar en odling kan behöva lite instruktioner och hjälp, det finns mycket att vinna på det, säger Maria Hansson vid Lunds universitet.

Följa säsongen

Ett budskap från forskarna i den internationella studien – som fått stor uppmärksamhet i bland annat Storbritannien – är att odla grödor som annars när de köps har stor klimatpåverkan, då minskar klimatavtrycket märkbart.

Det handlar till exempel om sparris, som ofta fraktas från Sydamerika, eller tomater, som odlas i energikrävande växthusanläggningar – grönsaker som hemmaodlare relativt enkelt odlar i hemmaträdgården, samtidigt som de minskar sitt koldioxidavtryck.

Maria Hansson som leder projektet ChemFreeGarden, där forskare tar reda på vilka gifter och kemikalier som finns i trädgårdar och parker, tror att odlandet i sig kan få fler att tänka på att äta i säsong.

– Äter man bara hemodlade tomater och sparris så vet man när säsongen tar slut. Vi tänker inte i säsonger längre och har också blivit sämre på att konservera det som odlas här. Många som odlar får väldigt mycket tomater, men när de tar slut går vi och köper, i stället för att hålla oss till de vi har konserverat, gjort tomatsås på eller liknande.

Långsiktighet ger lägre utsläpp

En annan sak som forskarna bakom studien betonar är långsiktighet i odlandet. En odling som är igång en längre tid ger betydligt mindre klimatutsläpp än en odlingsyta som ställs i ordning för en säsong eller två, för att sedan användas till något annat.

De allra lägsta klimatutsläppen i studien stod en handfull hållbara stadsodlingar för. Gemensamt för dessa odlingar var att samma utrustning användes i många år, man använde inte konstgödsel och material som användes i trädgårdens infrastruktur kom från återbruk.

Forskarna bakom studien menar att det visar att det går att odla egna grönsaker och samtidigt ha ett lågt koldioxidavtryck.

– Den här artikeln skrevs av en grupp människor som tycker att stadsodling verkligen är viktigt. Men stadsodlingar behöver, precis som det mesta i samhället, planeras och utformas för att vara koldioxideffektivt, säger Jason Hawes, forskare vid Michigan University och en av författarna till studien, till BBC.

Kemikalier – förbisett i forskningen

Andra saker som orsakar utsläpp av växthusgaser är den torvbaserade jorden som fortfarande används i stor utsträckning, samt transporter av såväl jord som plantor.

– Många som inte har egen kompost tror att de måste slänga gammal jord och börja om med ny, men det räcker med mindre än man tror för att få fart på gammal jord. Det går att bara tillföra grönsaksrester, bananskal, säger Maria Hansson.

Hon slår gärna ett slag för egentillverkad jord i form av kompost, inte minst för att man då också får kontroll över jordens innehåll.

– I vår forskning har vi sett att köpt kompostjord, från exempelvis återvinningsstationer, innehåller både plast och kemikalier, och även tungmetaller.

Generellt är kemikalier en förbisedd aspekt av odling i forskning om stads- och trädgårdsodling, säger Maria Hansson. Vill vi undvika besprutade grönsaker är hemmaodlat alltid bäst menar hon, men i den här studien precis som de flesta andra tittar man på klimatutsläpp. Vad konventionella odlingar besprutas med tar man inte hänsyn till.

– Det finns väldigt många skäl till att odla egna grönsaker. En av de viktigaste sakerna som hemmaodlingen bidrar med är diversiteten. En trädgård med fruktträd, bärbuskar, grödor som växer i marken och ovan mark gynnar verkligen den biologiska mångfalden.