Jerusalem, Belfast och Nicosia – i de delade städerna lever konflikterna vidare och i dag slår kriget i Syrien hårt mot städerna. Trots att krigföringen har urbaniserats har få freds- och konfliktforskare fokuserat på staden. Men nu ska det urbana våldet kartläggas.

Städer belägras i dag i en utsträckning som inte har skådats sedan 1500-talet, med undantag för Stalingrad under andra världskriget och Sarajevo under Balkankriget. Nu drabbas Mosul, Aleppo och Raqqa av krig och förödelse. Även terrordåden i Manchester, Stockholm, London, Nice och Berlin är exempel på en urbanisering av våldet, händelser med kopplingar till större, globala mönster och som bryter människors vardag även i icke-krigförande länder. – Det är som att den globala politiken kollapsar i städerna. Vi har en stor urbaniseringsvåg, i dag lever 50 procent av världens befolkning i städer. Ändå har varken statsvetare eller freds- och konfliktforskare ägnat sig åt staden, säger Annika Björkdahl som leder ett nytt forskningsprojekt om städernas roll i konflikter.
Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap, Lunds universitet.

Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap, Lunds universitet.

Hon är professor i statsvetenskap på Lunds universitet och är verksam inom freds- och konfliktforskning där hon bland annat har studerat fredsprocesserna i Belfast och Mitrovica, samt tidigare i Sarajevo, Nicosia och Mostar. Tillsammans med fyra kollegor ska hon nu titta närmare på hur det urbana våldet ser ut i fyra olika städer: Belfast i Nordirland, Mitrovica i Kosovo, Jerusalem i Israel/Palestina och Nairobi i Kenya.

Förnyad aktualitet

Dessa städer är utvalda för att de drabbas av olika sorters våld med olika kopplingar till ländernas större konflikter. De befinner sig också i varierande faser av den väpnade konflikten. I Belfast är fredsavtalet på plats sedan länge, i Jerusalem och Mitrovica pyr konflikterna och i Nairobi återkommer våldet i cykler i samband med val. – Just nu har Nordirlandkonflikten fått en förnyad dynamik i och med Brexit, konstaterar Annika Björkdahl. Med hjälp av bland annat geodata och fältstudier med djupintervjuer ska våldet kartläggas och kategoriseras. I ett andra steg, om förebyggande strategier, finns en problemlösande ambition: när man förstår vilken typ av våld det handlar om, kan man då se hur våldet kan förebyggas? 

Svårt riva murar

Fredsprocesser i städer är ofta krångliga och de murar som byggs för att hindra att våld blossar upp igen blir lätt kvar trots att de är tänkta som en kortsiktig lösning. I Nicosia är muren som slingrar sig genom staden närmast ett hinder i fredsförhandlingarna och i Belfast finns inget som tyder på att muren kan rivas 2020 som planerat. – Opinionsundersökningar visar att befolkningen inte alls är redo, man känner sig fortfarande utsatt och har liten tilltro till den andra gruppen. Segregationen i arbetarklassområden är stor. Jag tror att det kommer dröja betydligt längre.
”En företeelse som ändå talar till städernas fördel i fredsprocessen är, kanske lite oväntat, shoppinggalleriorna”
En företeelse som ändå talar till städernas fördel i fredsprocessen är, kanske lite oväntat, shoppinggalleriorna. Där råder en tillåtande kosmopolitisk kaffelatte-kultur, säger Annika Björkdahl. I Belfast har exploateringen av stadens hamn ingen etnisk färg och nybyggda kvarter blir frikopplade från ”The Troubles”, som konflikten kallas. – Man kan vända sig mot att det är kapitalismen som möjliggör en fredlig yta, men jag tycker att möts man i en shoppinggalleria så må det väl vara hänt. I banaliteten av en galleria kan man hitta kosmopolitiska drag som kan vara en startpunkt för samexistens.

Osynliga murar i Sverige

Några svenska städer ingår inte i projektet. Det förebyggande arbetet, som ofta handlar om ekonomiska insatser, borde ändå vara relevanta även för svenska utanförskapsområden, tror Annika Björkdahl: – Det finns många murar även i Malmö trots att vi inte ser dem. Många rör sig inte fritt, till exempel unga tjejer som tar sig mellan skolan och hemmet men som aldrig tagit bussen till Ribergsborg för att bada på sommaren. Det finns många hinder som inte är så påtagliga men som likväl är svåra att nedmontera.

Utsatta städer

  • Projektet Utsatta städer: konfliktförebyggande inom urban planering, urban utveckling och urbant styrande är finansierat av Formas och pågår i fem år.
  • De städer som studeras är Belfast, Nairobi, Mitrovica och Jerusalem.
  • I ett första skede kartläggs och kategoriseras urbant våld i de utvalda städerna.
  • I en andra del undersöks hur planering, utveckling och styrning av staden kan förstärka eller förebygga våld och väpnad konflikt, till exempel riktade insatser mot socialt utsatta områden.
  • Slutligen ser man på hur politiska institutioner, serviceinrättningar samt polis och militär påverkar utvecklingen.
  • Två frågor som projektet vill besvara är hur urbant våld hänger samman med väpnad konflikt, samt vilka strategier som kan användas för att förebygga våld och konflikt.