Söker smittfria lösningar för insekter i foderproduktion

Insektslarver erbjuder avfallshantering och djurfoderproduktion i ett. Behovet av cirkulära lösningar ökar men fortfarande finns en viss oro för att larverna kan föra med sig smitta.

Intresset för att hålla djur som kryper, krälar och surrar ökar. Nordens största insektsodling, danska Enorm, siktar till exempel på att producera 100 ton larver – varje dag.

Förutsättningarna är lockande: Larver kan födas upp på nästan vilket biologiskt nedbrytbart material som helst och sedan användas som råvara i djurfoder. Två flugor i en smäll, även om det är i larvstadiet som jobbet görs.

– Insekter kan producera högklassigt djurfoder från matavfall eller till och med exkrementer, som en komocka, säger Cecilia Lalander vid Sveriges lantbruksuniversitet, som sedan 2011 har forskat om hur insekter kan användas i avfallshantering.

Blandat matavfall mest effektivt

Under senare år har forskningen till större del kommit att handla om vilken roll insekter kan spela inom produktionen av cirkulärt djurfoder. Behovet av mer cirkulära lösningar, där så lite som möjligt avfärdas som avfall och i stället återanvänds i produktion, har ökat. Att låta larver livnära sig på matavfall för att själva bli foder är ett exempel. Men vägen dit har visat sig vara kantad av utmaningar.

– Uppfödning av insekter för djurfoder är inte per definition hållbar. Det mest effektiva vid uppfödning av insektslarver, sett till näringsinnehåll, är blandat matavfall, men det är förbjudet. De får bara matas med vegetarisk kost, och det är det minst effektiva.

För den som föder upp larver i industriell foderproduktion är förutsägbarhet viktigt.

– Matar du insekter med kycklingfoder får du hög produktsäkerhet och ett högt och konsekvent proteininnehåll. Men miljömässigt finns det ingen poäng att göra så, då är det bättre att du ger kycklingfodret direkt till kycklingarna. Utmaningen för insektsindustrin är att använda olika typer av avfall för att få en homogen och säker produkt. Det är här forskningen befinner sig i dag, säger Cecilia Lalander.

Strikta regler inom EU

Förbudet mot att ge insektslarver slaktavfall härrör från utbrottet av bovin spongiform encephalopati (BSE), eller galna ko-sjukan, på 1990-talet. Den spreds till människor av klövdjur som smittats efter att ha utfodrats med benmjöl från självdöda artfränder. Sedan dess råder inom EU strikta regler för vilka animalier som får finnas i foder för produktionsdjur, dit alltså även odlade insekter räknas.

– När jag började forska 2011 var det helt förbjudet att använda uppfödda insektslarver som foder, men i dag finns det undantag för fisk, fjäderfä och gris. Lagstiftningen behöver lätta ytterligare för att vi ska kunna uppnå en intensiv cirkulär produktion. Det måste ske med hygien och säkerhet i fokus, säger Cecilia Lalander.

När hon inledde sina studier, på den amerikanska vapenflugans egenskaper som avfallshanterare, var hon i princip ensam inom fältet i Sverige. Även internationellt var insektsproduktion en marginell företeelse. I dag ingår Cecilia Lalander i en forskargrupp vid SLU som på olika sätt undersöker hur förutsättningarna för effektiv insektsuppfödning kan förbättras.

Tror på småskaliga lösningar

I projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk, finansierat av Vinnova, är ett mål att säkra en kontinuerlig och hållbar produktion där larver föds upp på restprodukter inom livsmedelsindustrin. En knäckfråga är huruvida larverna kan föra smitta vidare. Det gäller främst prioner, de felvikta proteiner som ger upphov till Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, men även salmonella.

Cecilia Lalander tror på en framtid för småskaliga lösningar. I ett försök samarbetar SLU med ett litet regenerativt jordbruk som håller larver i en container på gården, vilka utfodras med ratade vegetabilier från en livsmedelsbutik. Larverna blir sedan foder till gårdens grönbeteshöns.

För att fler ska våga satsa på insektsodling måste det enligt Cecilia Leander även gå att förädla produkten, genom att exempelvis tillverka foder av larverna. I projektet medverkar även ett nystartat företag vars affärsidé är ett mobilt larv-raffinaderi.

– I kontrast till de helt enorma insektsfabriker vi kunnat se i andra länder tror vi på en småskalig och utspridd verksamhet, där bland annat bönder själva kan använda avfall de har tillgång till och sedan producera en del av sitt foder själva, säger Cecilia Lalander.