Snäv tolkning av gröna jobb drabbar kvinnor 

Jakten på arbetskraft för tillverkning av elbilsbatterier och fossilfritt stål i norra Sverige går het, men för att den gröna omställningen ska bli hållbar så behövs ett genusperspektiv, enligt en rapport från Nordiska Ministerrådet.

Många anställda behövs för att fylla de vakanta tjänsterna som ska förse oss med klimatsmarta fordon och industriella produkter i framtiden. Att kvinnor är underrepresenterade i tekniska yrken, och att en stor del av befolkningen därmed utgör en outnyttjad resurs, lyfts fram som en del i problemet. För att komma tillrätta med detta riktar ofta utbildningsanordnare och arbetsgivare olika insatser för att rekrytera kvinnor.

– Problemet är att dessa insatser ofta riktar sig till individer, men inte tar hänsyn till den underliggande problematiken; en förväntan om vem som är lämpad att arbeta med teknik och den starka koppling som finns till maskulinitet, säger Jimmy Sand, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning.

Könsuppdelning i yrkesutbildningar

Det nordiska samarbetsorganet NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, har i rapporten Genusperspektiv på gröna jobb sammanställt olika forskningsrapporter för att ta reda på hur de gröna jobben påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden. En av delrapporterna handlar om insatser för att motverka könsuppdelning i yrkesutbildningar.

– Frågan är varför kvinnorna uppfattar det som rationellt att välja bort dessa utbildningar och yrken? Det kan exempelvis handla om arbetsplatskultur, arbetsvillkor eller att de rentav blir utsatta för sexuella trakasserier under utbildningen eller på arbetsplatserna.

Han menar att individperspektivet sprider bilden av att kvinnor behöver ändra på sig.

– I stället för att arbetsplatserna ska förändra sin kultur, sina normer eller organisationen i sig, vilket skulle ge större effekt med tanke på att det snarare är det som forskningen lyfter fram.

Teknik och ekonomi värderas högre

En av rapportens underliggande studier fokuserar på så kallad könsmärkning av teknik, vilket betyder att män ofta arbetar inom ekonomi och teknik medan kvinnor oftare arbetar inom vård, skola och omsorg. Tekniska yrken sammankopplas alltså ofta med maskulinitet och sociala yrken med femininitet.

– Dessa yrken är dominerade av män, som i sina roller är tränade i att fokusera på samhällskostnader och tekniska lösningar snarare än sociala aspekter.

Den generella könssegregeringen på arbetsmarknaden, som missgynnar kvinnor som grupp i förhållande till män, medför också att ekonomi och teknik värderas högre än sociala frågor. På samma sätt som tekniska och ekonomiska yrken könsmärks så könsmärks även sociala yrken som feminina. I rapporten finns forskning som visar att kvinnor har större engagemang för klimatfrågor. Vilka konsekvenser får det då om just kvinnorna hamnar utanför i omställningsarbetet?

– Det medför en risk för att klimatfrågor inte riktigt når hela vägen fram och att avgörande målkonflikter inte lyfts upp.

Risk att kvinnofällan förstärks

Rapporten visar också att sociala frågor omfattar omsorgsarbete och obetalt hushållsarbete. En tolkning av gröna jobb som mest omfattar teknik och ekonomi riskerar på så sätt att förstärka kvinnofällan.

– Nya tekniska lösningar omfattar oftast inte hushållsarbete, som att handla second hand eller återvinna produkter, så om vi med gröna jobb främst menar tekniska och ekonomiska roller så riskerar den gröna omställningen att lägga ytterligare börda på kvinnor som grupp i form av obetalt arbete, säger Jimmy Sand.

Forskning visar att män som är engagerade i hållbarhetsfrågor tar ett större ansvar för det obetalda omsorgs- och hushållsarbete jämfört med andra män.

Han betonar dock att uppdelningen i män och kvinnor inte nödvändigtvis handlar om kön, utan snarare vad som läggs in i begreppen maskulinitet och femininitet.

– Forskning visar att män som är engagerade i hållbarhetsfrågor tar ett större ansvar för det obetalda omsorgs- och hushållsarbete jämfört med andra män.