Snart vet vi vilka kemikalieblandningar som är största hälsohoten

Trots att cocktaileffekten har studerats och debatterats i flera år har den ännu inte haft någon större inverkan på lagstiftningen kring kemikalier. Två svenska forskningsprojekt kan komma att ändra på det.

Just nu pågår ett gigantiskt experiment där i stort sett samtliga människor och djur ofrivilligt har ställt upp som försökskaniner. Även växterna ingår i experimentet, som går ut på att trimma produkter och livsmedel med nya kemikalier, släppa ut dem på marknaden och se vad som händer.
Till skillnad från läkemedel behöver kemikalier inte testas i kliniska studier på jakt efter bieffekter innan de får säljas.

Bättre riskvärdering behövs

– Nästan all riskvärdering har under hundra år handlat om att ta en kemikalie och exponera en stackars råtta tills hon dör eller blir sjuk. Det har fungerat bra inom industrier, men nu är vi i en annan situation.
– Det är en annan egenskap som är viktig för hormonstörande ämnen, hur de påverkar oss i låga doser, de förgiftar oss inte men programmerar om vissa system som hjärnans utveckling eller metabola systemet under känsliga skeden, de här effekterna blir synliga först långt senare, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Kemikalier och barn

Carl-Gustaf Bornehag är en av forskarna som ingår i Swetox, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, som nyligen fick 60 miljoner kronor av EU-kommissionen för att ta reda på hur barn påverkas av den kemikaliecocktail som de får i sig när de leker med plastleksaker, rengör sig och äter.
Projektet samlar forskare från olika discipliner, från Sverige och andra länder i Europa. Laboratorieförsök ska kombineras med statistik från epidemiologiska studier för att ta reda på vilka kombinationer av kemikalier som är farliga.
– Har man ett ämne är det ganska enkelt, man tar ämnet och exponerar en råtta för det och ser vad som händer. Men när det handlar om blandningar är det en fråga om vilken blandning man ska ta. Om man är exponerad för 100 kemikalier är det kanske tio som har någon betydelse. Om man ska leta upp de tio i experimentella försök med råtta inser man snabbt att det blir hur många kombinationer som helst.

Försök på råttor

Med hjälp av Selmastudien (se faktaruta) ska Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor välja ut kemikalier som statistiskt sett tycks påverka barnen. Sedan tar djurförsöken vid.
Visar sig kemikalierna vara farliga för råttorna görs en riskvärdering som kan resultera i att flera av dem förbjuds.
– Vi kommer titta närmare på de kemikalieblandningar som finns i vår vardag och som utifrån Selma studiens statistiska samband tycks ha en effekt. Genom att prova blandningarna på råttor kommer vi kunna studera de biologiska effekterna i detalj och se vad som faktiskt sker. Detta ligger till grund för en riskbedömning som i förlängningen kan påverka lagstiftning kring kemikalier.

Både vattendirektivet och havsmiljödirektivet ignorerar frågan om kemikalieblandningar

Effekter i den marina miljön

Vid Göteborgs universitet pågår en liknande jakt efter bättre kunskap om kemikalieblandningars biologiska effekter och risker, men här ligger fokus inte på barn utan den marina miljön.
Forskarna har identifierat 172 vanligt förekommande kemikalier från olika platser på den svenska västkusten. Därefter har såväl enskilda som kombinationer av kemikalier testats på tre grupper av djur; mikroorganismer, havstulpaner samt fisk.
– Vi undersöker hur samhällen av mikroorganismer påverkas på DNA-nivå av kemikalieblandningarna, säger Erik Kristiansson, som är forskare och biostatistiker i projektet.

Förbättrad miljöövervakning

Högre upp i näringskedjan tittar forskarna på hur olika djur påverkas på individnivå. Genom att kartlägga vilka gener hos djuren som aktiveras av olika kemikalieblandningar får man en indikation om hur djuren påverkas samt vilka blandningar som är potentiellt farliga.

Nästa steg, efter att resultaten från laboratoriet har analyserats, är att se hur organismerna påverkas av kemikalieblandningarna, inte bara i labmiljö, utan även ute i havsmiljön. Studien kommer även resultera i nya känsliga biomarkörer som på sikt öppnar för en bättre miljöövervakning.

Kunskap ska ge nya lagar

Förhoppningsvis kan de två studierna öka kunskapen om cocktaileffekten och föra in den i lagstiftningen. Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi, är forskningsledare för göteborgsstudien. Han var en av forskarna bakom en översikt om cocktaileffekten som publicerades i slutet av 2009. Rapporten, State of the Art Report on Mixture Toxicity, var beställd av EU-kommisionen.
– Sedan dess har inte så mycket hänt. Vi vet mer om effekten men gör inte tillräckligt, säger Thomas Backhaus. Vi har vattendirektivet och havsmiljödirektivet, och båda ignorerar frågan om kemikalieblandningar. Nästa steg borde bli att ta fram nya versioner av de här lagarna, säger Thomas Backhaus.