Snart blir sopsortering av textilavfall ett krav

Från och med nästa år blir det obligatoriskt att sopsortera textilavfall, men vad ska det bli av allt som samlas in? Infrastrukturen för textilåtervinning är inte fullt utbyggd än, och för bara några veckor sedan gick en av branschens stora aktörer i Sverige i konkurs.

För närmare 15 år sedan lyckades forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, genom kemisk återvinning, göra nytt tyg av gamla utslitna bomullstextilier.

− Vi var egentligen forskare inom trä och papper, och tog med oss kunskapen därifrån, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi.

År 2012 grundade forskarna startup-bolaget Renewcell, som genom åren har vunnit flera priser. Som mest var företaget värt flera miljarder kronor. Nu sitter bolaget i stället med en miljard i skulder och i slutet av februari begärdes företaget i konkurs. Enligt ledningen har ekonomin inte gått ihop eftersom råvaran har blivit för dyr samtidigt som det har varit svårt att sälja produkten. Michael Berg, ordförande i Renewcells styrelse, har beskrivit konkursen som ”ett bevis på bristen på ledarskap och den nödvändiga förändringstakten i modebranschen”.

Gunnar Henriksson vill inte uttala sig om vem som bär ansvaret för Renewcells nedgång. Genom åren har han haft ett engagemang i företaget som aktieägare. Han har även varit arvoderad som konsult. Han tror på kemisk textilåtervinning.

Han lyfter upp benet så att byxan han har på sig syns i videosamtalet.                                                        

− De här är gjorda av vår produkt, säger han.

Och han hoppas att Renewcells konkurs inte ska vara slutet för tekniken som han var med och utvecklade.

− Jag hoppas att konkursboet ska köpas upp och att någon ska vilja driva företaget vidare. Det värsta vore om konkursen innebär slutet för kemisk textilåtervinning i Sverige, eller att utvecklingen inom området stannar av, säger han.

Nya regler nästa år

Gunnar Henriksson tycker att det är särskilt olyckligt att Renewcells konkurs kommer just nu, i en tid då det tas steg för att skala upp insamlingen av textilavfall i Sverige.

− Det måste finnas någon som kan ta hand om allt man samlar in, säger han.

Om Renewcells anläggning i Sundsvall lägger ner finns bara en storskalig anläggning för kemisk återvinning av textilavfall kvar i Sverige, Södras anläggning i Mörrum i Blekinge.

Även Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket, ser att det saknas infrastruktur för att hantera textilavfallet i Sverige. Myndigheten har tagit fram en vägledning för kommunerna, med anledning av de nya reglerna som börjar gälla i alla EU-länder från och med nästa år.

− Det skiljer mycket mellan olika kommuner i hur långt man har kommit. Vissa har redan insamling av textilier och textilavfall sedan flera år tillbaka medan andra just har börjat bygga upp verksamheten, säger hon.

Hon förklarar att det är viktigt att textilinsamlingen organiseras på ett sådant sätt att textilierna som samlas in tas om hand rätt.

− Sorteringen är A och O, säger hon och förklarar att materialåtervinning bara är en del.

Ur klimat- och miljöperspektiv är det viktigt att så mycket som möjligt av de insamlade textilerna går till återbruk.

”Värdefull resurs på fel ställe”

Som det är nu slängs det mesta av textilavfallet i Sverige rakt i soporna och skickas direkt till förbränning. En kartläggning av Naturvårdsverket visar att vi slänger i genomsnitt 7,6 kilo textilier per person varje år. Mer än hälften av det är troligen i så bra skick att det skulle kunna gå till återbruk och resten kan alltså med rätt teknik bli till nytt tyg.

En stor del av både insamling och sortering av textil och textilavfall sköts av frivilligorganisationer men sorteringskapaciteten räcker inte till, och mycket av de textilier som samlas in skickas därför utomlands för vidare sortering.

Yvonne Augustsson ser att det händer mycket inom området. Bara de senaste månaderna har flera nya initiativ tagits av olika aktörer för att skapa bättre sorteringsmöjligheter i Sverige bland annat i Södertälje, Rosersberg och Malmö.

− Ett mål med de nya reglerna är att vi ska bli bättre på att ta ansvar för vårt avfall, säger Yvonne Augustsson.

Hon ser att det finns många utmaningar i arbetet med att få till en fungerande textilåtervinning, men trots att infrastrukturen inte är fullt utbyggd än tror hon ändå att det är rätt att skala upp insamlingen. Hon framhåller till exempel att större flöden av textilavfall kan göra det mer lönsamt att investera i sortering och återvinningsanläggningar.

− Som det är nu har vi en värdefull resurs som hamnar på fel ställe. Textiltillverkningen har stor klimatpåverkan så att återvinna textilier är viktigt som en del i klimatarbetet, säger hon.

Även Gunnar Henrikson välkomnar de nya reglerna för textilinsamling. Samtidigt som han ser en risk att de nya kraven ska innebära att textilavfallet ökar utan att det finns kapacitet att ta vara på allt, tror han också att de nya reglerna på sikt kan ge bättre förutsättningar för företagen inom textilåtervinningen, till exempel genom att flödet av uttjänta textilier blir mer strukturerat och förutsägbart.

− Råvarutillgången kommer bli bättre.