Svenska barns matkonsumtion håller sig inte inom de planetära gränserna, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet. I en ny studie analyseras fyraåringars matvanor ur hållbarhetsperspektiv.

Den nya studien visar att fyraåringars matvanor överskrider gränsvärdena för flera indikatorer som mäter hållbarhet. Forskarna trodde att maten som barnen får på förskolan kanske skulle vara mer hållbar än maten som serveras hemma, och att förskolorna på det sättet visar vägen, men det stämde inte.

– Jag blev lite besviken. Många förskolor serverar inte så mycket rött kött, men den hållbarhetsvinsten försvinner tyvärr eftersom barnen äter så mycket mejeriprodukter i stället, säger doktoranden Maria Jacobsen i ett pressmeddelande.

Den nya studien bygger på data från Livsmedelsverkets rikstäckande undersökning ”Riksmaten småbarn 2021-2024”. Ett statistiskt representativt urval av 746 barn ingick i undersökningen.

Att de planetära gränserna överskrids beror inte bara på konsumtionen av rött kött och mejeriprodukter. Forskarna pekar även på konsumtionen av grönsaker och frukt som problematisk med tanke på vattenförbrukningen och användningen av växtskyddsmedel.

– Hållbarhet handlar ju inte bara om klimatet, utan också om sådant som djurvälfärd, biologisk mångfald, vattenhushållning och jordbrukets utsläpp. Med hela den komplexiteten inräknad var det inte en enda fyraåring vars matvanor höll sig inom alla de planetära gränserna, säger Maria Jacobsen i pressmeddelandet.

Hon pekar på betydelsen av vuxna som visar vägen genom att själva äta baljväxter, fullkorn och annan hållbar mat. Hon tror också att förskolorna kan göra större skillnad. 2023 hade 77 av Sveriges 290 kommuner rapporterat till Livsmedelsverket att de har riktlinjer för mer hållbar mat i förskolan.

– Fler måste göra mer för att vi ska nå resultat. Vi kan inte bara fortsätta att skjuta den förändring mot hållbarhet som måste ske på framtiden.