SLU och Stadsmissionen undersöker effekten av matdonationer

De flesta kan nog hålla med om att matdonationer är någonting bra. Men går det att mäta hur bra och visa på de positiva effekterna? Uppsala Stadsmission och SLU samarbetar nu i ett nytt projekt för att ta reda på detta. Resultaten kan få stor betydelse för liknande framtida satsningar.

Varje vecka delar Stadsmissionen i Uppsala ut en kasse fylld med mat till cirka 350 hushåll. Totalt handlar det om ungefär tre till fyra ton mat i månaden som kommer från olika livsmedelsbutiker i närheten. Butikerna skänker de varor som av olika anledningar inte kan säljas, det kan handla om korta hållbarhetsdatum eller förpackningar som tagit skada.

Enligt de globala hållbarhetsmålen ska mängden matavfall halveras och hungern ska utrotas helt och hållet till 2030. Stadsmissionens matdonationer är ett sätt att bidra till att uppnå båda målen samtidigt.

Fortfarande finns det dock inget enkelt sätt att mäta värdet av matdonationerna, men det ska Uppsala Stadsmission tillsammans med forskare vid SLU nu ta reda på.

– Vi vill mäta och utvärdera hur hållbara matdonationer är, ur alla hållbarhetsaspekter; ekologisk, ekonomisk och social, och även se hur de kan uppfylla de globala hållbarhetsmålen om minskad mängd matavfall och minskad hunger, säger Niina Sundin, doktorand vid SLU.

Hoppas belysa den sociala nyttan

I projektet ska forskarna intervjua några av de personer som varje vecka får ta del av matkassarna. Frågarna fokuserar på generella matvanor samt matsäkerhet, men också på betydelsen av matkassen. Intervjupersonerna får även frågor som rör ekonomi, om kassen inneburit att de kunnat lägga pengar på annat och i så fall vad. Enligt Niina Sundin kan det vara intressant att ta reda på eftersom det kan få betydelse för miljönyttan av matdonationen.

– Använder en person de här pengarna till att konsumera vissa andra produkter kan det påverka miljönyttan. Kanske är det inte sannolikt att det blir så här, men det är en viktig fråga att ha med, säger hon.

Johanna Wahlby, föreståndare för Uppsala Stadsmissionens matcentral, hoppas att projektet ska leda till att politiker får upp ögonen för vikten av Stadsmissionens arbete.

– För många människor är de här kassarna avgörande. Men eftersom vi är helt bidragsberoende kan vi inte planera för mer än ett år i taget, säger hon.

– Matsvinn är ett stort problem, det här projektet kommer inte lösa grundproblemet till varför vi har så mycket matsvinn, men det är ett sätt att minska matsvinnet här och nu. Vi hoppas också att projektet ska belysa den sociala nyttan, vilket inte har kunnat mätas på ett tydligt sätt tidigare, säger Niina Sundin.  

Viktigt samarbete

Både Niina Sundin och Johanna Wahlby ser stora fördelar med att driva detta projekt tillsammans.

– Vi lär oss mycket av varandra. Utan Stadsmissionen skulle vi heller inte kunna nå deltagarna och få in de svar vi behöver för att kunna göra några bedömningar. De få studier som finns inom området har man gjort med hjälp av vissa antagningar och då vet man inte hur det ser ut på riktigt, säger Niina Sundin.

– Forskarna har verktyg som vi inte har, vilket är viktigt för att kunna visa vilken betydelse som matkassarna har, säger Johanna Wahlby.

Projektet Recirkulering av överskottsmat – till vilken nytta? finansieras av Formas och pågår under två år.