Skollunchen bidrar med nästan hälften av det totala dagsintaget av grönsaker och ungefär två tredjedelar av fiskintaget. Intaget från skollunchen visade sig också ha högre näringstäthet och lägre energitäthet än dagens övriga måltider. Det visar en ny studie från KI.

Sett över hela dagen så är intaget av energi samt de flesta näringsämnen och livsmedelsgrupper lägre hos barn till lågutbildade. Under skollunchen såg forskare i en ny studie däremot nästan inga skillnader mellan barn till lågutbildade respektive högutbildade föräldrar.

– I dag vet vi att det finns en stark koppling mellan förekomsten av kroniska sjukdomar och låg socioekonomisk status, och att en del av denna sociala ojämlikhet är förknippad med ohälsosamma matvanor, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid KI.

– Vår forskning visar att skollunchen ger goda möjligheter att jämna ut sociala skillnader i matvanor och således bidra till att uppnå en mer jämlik folkhälsa på lång sikt. Detta är viktig kunskap för folkhälsoarbetet i Sverige likväl som i andra kontexter där samhällsutvecklingen utmanas av sociala ojämlikheter i hälsa, säger hon i ett pressmeddelande.