Ett annat skogsbruk än dagens skulle kunna bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar en ny studie.

Om samhället som helhet ska få största möjliga nytta av skogen går det inte bara att ta hänsyn till vad den kan bidra med som leverantör av trä och biomassa. Även betydelsen av förändrade koldioxidutsläpp, vattenkvalitet och biologisk mångfald, som vanligtvis inte värderas i pengar, måste räknas in när man tar beslut om skogsskötsel, enligt en ny studie.

– De flesta analyser av hur vi bäst ska sköta våra skogar fokuserar tyvärr ganska ensidigt på skogsindustrins behov eller efterfrågan på trä och biomassa. Man missar annat som skogen också bidrar med och som har stor betydelse för vårt välmående, säger Mark Brady från Lunds universitet och SLU, en av forskarna bakom studien.

Forskarna har undersökt vilken skogsskötsel som är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

– Den svenska skogen skulle bidra med ett större värde till samhället om vi hade större områden med hyggesfritt skogsbruk, än om vi skulle intensifiera uttaget av biomassa, säger Mark Brady i ett pressmeddelande.

För skogsägarna, däremot, är hyggesfritt skogsbruk den metod som ger lägst ekonomisk avkastning.

– Det här visar behovet av att väga olika intressen mot varandra vid beslutsfattande – privata mot allmänna, nuvarande generationer mot kommande ­– om man ska optimera den samhälleliga nyttan av skogen, säger han, och hoppas att studien kan bidra till att understryka och belysa detta.