Förra årets torka är anledningen till vårens alla frön och kottar.

Ett exempel är aspen, som i år gjort så att landskapet ser ut att snöa.

– När det blir så torrt och varmt så är det en signal att ”nu är det till att överleva och skicka ut avkommor” och det är precis det som skett. Träden blir stressade och sätter mängder med blomknopp, säger Kjell Mohlin, naturvårdsförvaltare med fokus på skogsskötsel på Länsstyrelsen i Jönköpings län, till Sveriges Radio.

Kjell Mohlin uppmanar nu skogsägare att plantera arter som kan stå emot ett varmare klimat.

– Nu är det en signal till skogsbruket och skogsägarna att satsa på trädslag som tål lite torka och de förhållanden som vi förmodligen har framför oss.

Beatrice Rindevalltext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • J-O Helldin skriver:
    28 maj 2019 kl. 8:12 f m

    Hur vet vi att det är just ett torrare klimat vi kommer att få? Kan det inte lika gärna bli ett blötare? Eller extremare? Det känns riskabelt att redan nu föreslå nya trädslag för skogsbruket, särskilt om det innebär att man börjar spana på icke inhemska arter. Det kan vara att gå ur askan i elden.
    Lite förvånande att Extrakt gör sig till megafon för en så onyanserad rekommendation, därtill direktkopierad från Sveriges Radio.

    Svara
    • Dag Lindgren skriver:
      28 maj 2019 kl. 8:55 f m

      Framtiden är osäker och oberäknelig och skogsträd ganska resilienta dvs klarar ofta ganska stora ändringar när de väl etablerat sig och vuxit till tre meter höjd. Uppvärmningen är så säker så jag rekommenderar att använda sorter anpassade till genomsnittstempen sedan 2000 istället för vad som rekommenderades 1990. Det är en större risk att ha en något underhärdig sort som kan misslyckas än en något överhärdig som producerar något sämre än den bäst anpassade om uppvärmningsprognosen för framtiden slår in.
      Det önskas en större mångfald i skogen, så det kan ses som bra om olika markägare väljer något olika.
      Jag tycker användningen av ”nya” trädslag i nya kulturer borde öka något, det skulle kännas bättre om dominansen av gran och tall minskade, framförallt ”granåkrar” i södra Sverige.

      Svara
      • Emil skriver:
        31 maj 2019 kl. 6:59 f m

        Ett problem med sorter i modernt skogsbruk är väl att de är just sorter? En sort är ju en kultivar med mycket snävt genetiskt ursprung och därför låg resiliens.
        Lokal fröföryngring som görs med tall i många fall ger ju en omedelbar lokal selektion. Under extremår/stora förändringar så påverkas genpoolen snabbt och anpassas extremt väl till lokala förhållanden. Hur stor genpool har granar från plantskolor i Sverige? Är de inte mer eller mindre kloner (dvs lika mycket variation som 1 individ)? Jag vet inte men har hört sådana påståenden.
        Jag gick i Flemmingsbergskogen utanför Södertälje och blev chockad över hur granarna där ser ut. Det är en naturskog där stora delar har granar av lokalt ursprung. Många av dem har rotslående nedergrenar som bildar nya träd. Det är en synlig egenskap som ger perspektiv på hur stor den dolda variationen är (osynligheter som frosttålighet, fenologi, sjukdomsresistens). Jag tror att exoter från andra världsdelar är mycket vanskligt för framtida uthålligt skogsbruk, men är positiv med sådana som förekommer naturligt i samma ”biom” dvs central- väst och nordeuropa.

        Svara
      • J-O Helldin skriver:
        28 maj 2019 kl. 12:06 e m

        Now we´re talking! Tack Dag för bra återkoppling. Detta borde Extrakt utveckla i en artikel.
        Det känns spontant som att många trädarter har en stor anpassningsförmåga, som du anger, plus att diversitet innebär riskspridning, så att springa åstad i någon särskild riktning beroende på hur vädret varit just senaste året verkar bara oöverlagt.

        Svara