Plantering av träd har setts som en effektiv åtgärd för att binda kol när koldioxidhalterna stiger i atmosfären. Men nu varnar forskare för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras så minskar upptaget av koldioxid och dessutom riskerar ny skogsplantering att frigöra ytterligare kol ur marken.

Växternas förmåga att kunna binda kol är en nyckelfaktor för att beräkna klimatförändringarnas effekter när koldioxidhalten stiger i atmosfären. Forskare har nu mätt hur mycket biomassan växer i en koldioxidrikare luft och resultatet visar tillväxten klingade av när växterna stod i mager jord, i vissa fall efter bara tio år.

– Den totala biomassan som binder kolet stimulerades inte extra av den ökade halten koldioxid i försöken på lång sikt. Exakt när det inträffade berodde på olika faktorer, men en viktig sak var hur mycket kväve jorden innehöll, säger Louise Andresen, forskare vid Göteborgs universitet.

Andra faktorer är att vissa träd dör och då upphör att binda koldioxid. I stället frigörs kolet i förtid.

– Nu vet vi att människan inte kan döva sitt samvete bara genom att plantera skog, på längre sikt hjälper det inte. Det enda som hjälper är att mänskligheten drar ner på sina utsläpp av växthusgaser.

Vid experiment i bland annat USA, Schweiz och Danmark har skogar, gräs och annan växtlighet utsatts för en manipulerad mängd koldioxid i luften och därefter har forskarna mätt tillväxten av biomassa. I de fall jordmånen hade en liten mängd kväve så kunde forskarna se att biomassan slutade öka efter några års tillväxt.

­– Efter dessa mycket långvariga försök vet vi mera om hur vegetationen reagerar på ökade halter koldioxid. Om hela ekosystemet, jordens bördighet och hela växtens livscykel beaktas kommer många ekosystem inte att öka sin kolsänka, säger Louise Andresen i ett pressmeddelande.