Skidsemestern – en upplevelse på utdöende?

Skidåkningen i södra Sverige riskerar att smälta bort till 2050. Skidindustrin har redan börjat ställa om, men på flera håll kommer inte konstsnö och sparad snö att räcka till.

Kebnekaise är kanske det turistmål i Sverige där klimatförändringarna syns tydligast. Glaciären på Sydtoppen, tidigare Sveriges högsta punkt, har sjunkit undan och i dag är i stället Nordtoppen högst när vinterisen smält undan. Men även i fjällmiljöerna längre söderut har ett varmare klimat påverkat turismen.

I en studie från 2021 konstaterade forskare att om koldioxidutsläppen fortsätter att öka så kommer vintersäsongen i norra Sverige att minska med cirka 13 procent till 2050-talet. För skidorter i södra Sverige är minskningen på en helt annan nivå, där beräknas 81 procent av vintersäsongen gå förlorad.

– Det är värt att notera att dessa resultat tar hänsyn till den hjälp som skidorterna får av konstsnö – vilket innebär att inte ens denna relativt dyra och miljömässigt ifrågasatta teknik kommer att räcka för att rädda alla skidområden, konstaterar Cenk Demiroglu, forskare vid Umeå universitet.

Skidorterna har breddat sig

För 15 år sedan publicerade Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet, tillsammans med professor Jon Moen vid Umeå universitet, en studie om klimatförändringens effekt på utförsåkning i Sverige.

I artikeln framhöll de att skidindustrin så snabbt som möjligt borde ta fram strategier om de skulle ha en chans att överleva i ett varmare klimat.

– När vi skrev den här artikeln för 15 år sedan kändes det som att det fanns ett intresse, men inga konkreta planer eller strategier. Det har hänt mycket sedan dess. Exempelvis Skistar satsade stenhårt på skidor på den tiden, det var liftar man tjänade pengar på. I dag är tongångarna helt andra. Man har breddat sig och satsar på cykel på sommaren, på boende och annat, säger Peter Fredman.

Fler klimatmedvetna skidåkare

Både han och Cenk Demiroglu menar att toppturisterna lär hitta nya vägar när klimatet blir varmare. Skidåkarna är mer flexibla än skidorterna och kan relativt lätt byta både tidpunkt och resmål. På sikt är det något som kan innebära en konkurrensfördel för skidorter långt norrut.

– Men i Norge har vi också sett att många turister, framför allt när det handlar om sommarskidåkning, hellre väljer toppturer än skidanläggningar, vilket påverkar även de ”vinnande” skidorterna i norr. Vi ser också en ökad medvetenhet om hållbarhet bland skidåkare, vilket innebär att skidområden med mer snö, men på långa avstånd, kanske ändå inte är att föredra eftersom de kräver längre körning eller till och med flyg, och därmed leder till större klimatpåverkan, menar Cenk Demiroglu, och hänvisar till en studie från 2017.

Hur skidresan i sig påverkar klimatet kan alltså ha effekt på vår vilja att åka skidor. Ytterligare en faktor som påverkar hur många som väljer att åka skidor på sport- eller påsklovet är vädret – inte på vårt resmål utan där vi bor. Är vintern vit i södra Sverige vill många åka skidor och fjällstugorna blir snabbt bokade. Är vintern grön spelar det ingen roll hur mycket snö det är i fjällen, intresset minskar.

– Med klimatförändringen kommer vi se en ökad variation av både temperaturer och nederbörd. Och fler milda perioder med regn och tö kan absolut påverka hur benägna vi är att hyra en fjällstuga. Här i Östersund där jag bor såg vi det bara häromveckan, jag tycker absolut synd om de som reste till Åre just då, säger Peter Fredman.