Nu pågår FN:s konferens om biologisk mångfald i Kanada, där forskare hoppas att frågan ska få ett nytt ramverk motsvarande klimatets Parisavtal.

Enligt IPBES, FNs expertpanel för biologisk mångfald, är 75 procent av jordens landyta tydligt påverkad av mänsklig aktivitet och en miljon arter är så pass hotade att de riskerar att utrotas inom de närmaste årtiondena. Inför COP15-mötet i Kanada – som påbörjas i dag och pågår till 19 december – är förväntningarna på ett nytt internationellt ramverk för den globala biologiska mångfalden stora.

– Situationen för mångfalden är akut. Tidigare uppställda mål har inte nåtts. Detta är både ett moraliskt problem – har mänskligheten rätt att utrota arter? – och ett hot mot vår framtida välfärd. Arter bidrar till en fungerande natur som ger oss olika tjänster. I en föränderlig värld vet vi inte vilka arter som kan bli viktiga i framtiden. Den enda hållbara strategin är därför att bevara mångfalden – både vanliga och ovanliga arter, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet.

Förslaget till nytt ramverk – efter Aichimålen som löpte ut 2020 – innehåller övergripande mål om bevarande av biologisk mångfald, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystemtjänster, rättvis fördelning av nyttorna från användandet av genetiska resurser, samt finansiering och genomförande.

– Det som nu står på spel är att hitta en överenskommelse som är tillräckligt stark för att klara den biologiska mångfalden och som innehåller tydliga mål för länder att leva upp till. Något som motsvarar Parisavtalet för klimatet, säger Henrik Smith i ett pressmeddelande.

För att bryta den negativa trenden för biologisk mångfald krävs ambitiösa bevarandemål och överenskommelser som innebär att villkoren för att uppnå målen är och upplevs som rättvisa, menar han.

– Vi i industrialiserade länder som redan har förött mycket av vår natur kan knappast vänta oss att fattigare länder skall acceptera starkt ökat naturskydd utan rimlig ekonomisk kompensation.