En månad efter att skatten på bränsle sänktes var bensinpriset rekordhögt igen. Nu har forskare på Handelshögskolan i Stockholm jämfört prisutvecklingen för bensin i Sverige och i Danmark i samband med skattesänkningen. I en ny rapport konstaterar de att bara en del av den sänkta skatten nådde konsumenterna.

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energiproblematiken steg priserna på bensin och diesel snabbt under 2022. Flera av Europas länder valde att kompensera för det genom sänkta bränsleskatter. I Sverige sänktes skattesatsen med 1,81 kronor per liter bensin, en sänkning som gäller till slutet av september.

I den policy brief som forskare vid Handelshögskolan nu har publicerat jämförs prisutvecklingen på bensin i Sverige med prisutvecklingen i Danmark, där bränsleskatten inte sänktes. Vid en första anblick återspeglas skattesänkningen i bensinpriset, men forskarna menar att om man dessutom tar hänsyn till effekter som påverkar bensinpriset utanför Sverige så blir slutsatsen att bara en del av skattesänkningen på drivmedel faktiskt når fram till konsumenterna. Forskarna kan också slå fast att bensinpriserna höjdes mer i Sverige än i Danmark under veckorna mellan beslutet om skattesänkning och när sänkningen faktiskt trädde i kraft.

En annan slutsats är att skattesänkningen framför allt har gynnat hushåll med hög disponibel inkomst. Bland de hushåll med lägst inkomst i Sverige har bara hälften utgifter för bensin eller diesel. Av de hushåll med högst inkomst (den femtedel av landets hushåll som tjänar mest) har däremot cirka 95 procent utgifter för bränsle.