Dansk byggboom har ökat upptaget av betongingrediensen sand från Öresund. Både fiskare och miljöorganisationer kritiserar dock upptaget och menar att sandsugning förstör Öresunds flora och fauna.

Stora berg av sand tornar upp sig på var sin sida av vägen likt en allé. På en vägg står ”Las Palmas” med meterhöga bokstäver. Hade det inte varit för metropolen Köpenhamn som skymtas i bakgrunden eller lastbilarna och grävmaskinerna som kör i skytteltrafik, hade det nog inte varit omöjligt att missta området för en ganska respektingivande öken.

Verkligheten ser dock annorlunda ut och sanden ligger i själva verket på en avlastningsplats för bottensand som det danska företaget Sten & Grus har hämtat upp från Öresund.

För ett otränat öga är de olika sandhögarna rätt lika varandra, men företagets säljchef Hans Christian Sørensen tar upp en näve sand och plockar bort en snäcka.
– Den här sanden kommer direkt från havsbotten. Den är väldigt finkornig och kommer att användas i sandlådor till barn, säger han.

Han pekar på en sandhög lite längre bort.
– Den här däremot är mer grovkornig och kommer att användas i betongtillverkning. I Köpenhamn håller man på med en omfattande stats- och hamnförnyelse och då behövs sand för att göra betong.

Konsekvenser och miljöpåverkan

De senaste åren har dock fiskare och miljöorganisationer på båda sidor av sundet börjat att protestera. De anser att den danska sandsugningen skadar havsbottens flora och fauna.
– Öresunds sandbotten är en väldigt produktiv och viktig miljö för yngel, att ta upp sand därifrån innebär att man suger upp en hel livsmiljö, säger Peter Göransson, marinbiolog och ordförande i den ideella miljöorganisationen Öresundsfonden som arbetar för att Öresund ska bli en marin nationalpark.

Det finns två metoder för att ta upp sand: sticksugning som innebär att man suger på samma ställe så att det till slut skapas en djup håla och släpmuddring som innebär att man suger sand i långa grunda rännor, ungefär som när man dammsuger.
– Vid sticksugning har man på sina håll tagit så mycket sand att man har orsakat ett saltvattensprångskikt, vilket har lett till syrebrist och död botten. När man släpsuger så ökar man djupet, vilket innebär minskad produktion. Ju grundare desto högre produktionskapacitet, säger Peter Göransson.

Öresunds sandbotten är en väldigt produktiv och viktig miljö för yngel, att ta upp sand därifrån innebär att man suger upp en hel livsmiljö.

Peter Göransson åker regelbundet ut med sitt forskningsfartyg och gör videokarteringar av Öresunds havsbotten. Han berättar om ett område som kallas Disken söder om Helsingborg och Helsingör där danska fartyg först har sticksugit och sedan släpsugit. Enligt Peter Göranssons mätningar har djupet ökat från 8–10 meter till 12–14 meter.

– För tio år sedan var jag ute och såg att det på grund av sticksugning var helt penetrerat med hål. I dag har man genom slätsugning slätat ut mycket av det. Det har gått från att ha varit en form av grundbottensamhälle till att ha blivit ett mellandjupsamhälle.

En metod för stranderosion

Hans Hansson är professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola. Han ger en mer nyanserad bild av sandsugningens effekter än Peter Göransson.

– Konsekvenserna beror mycket på vilket djup man tar sanden ifrån. Tar man sand från 15 meters djup finns det nästan ingenting på botten. Det är som en undervattensöken.

Havsbottnar är vana vid att saker kommer och går och tittar man ett år efter släpmuddring kan man inte se några spår. Naturen läker väldigt snabbt.

Enligt honom beror det också på vilken teknik som används. Sticksugning ger oftast upphov till större konsekvenser än släpmuddring.
– Havsbottnar är vana vid att saker kommer och går och tittar man ett år efter släpmuddring kan man inte se några spår. Naturen läker väldigt snabbt. Men vid sticksugning stoppar man i princip bara ner ett sugrör och resultatet blir ett syrefritt hål där vattnet står stilla och till slut dör botten.

Trots eventuella konsekvenser är Hans Hansson principiellt för sandsugning, förutsatt att det i första hand används för att motverka stranderosion. Att låta havet sluka stränderna ökar nämligen risken för att de grunda bottnarna försvinner, att land översvämmas och att det blir skador på byggnader och infrastruktur.

Istället för naturgrus

Eftersom upptaget av havssand är restriktivt i Sverige använder svenska byggföretag naturgrus, alternativt importerar sand från Danmark. Eftersom utvinningen av naturgrus är förenat med vissa miljörisker har Sveriges geologiska undersökning, SGU, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, HaV, dock börjat leta efter andra alternativ. Bland annat har de undersökt möjligheten att ta upp sand från svenska havsbottnar.

– Det handlar om att försöka reducera uttaget av naturgrus från rullstensåsar och isälvsavlagringar eftersom dessa är ändliga och viktiga grundvattenreservoarer. I första hand vill vi ersätta naturgrus med krossat berg och återvunnet material, men i de fall det inte går har vi tittat på om det går att använda havssand, säger Johan Nyberg, statsgeolog på SGU.

Det är miljöpåverkan både till havs och på land tyvärr. Vi har dock valt ut ställen där det sker så lite miljöpåverkan som möjligt.

I dag används cirka 11 miljoner ton naturgrus varje år och enligt Johan Nyberg skulle havssand kunna ersätta cirka 1–2,5 miljoner av detta.

I en rapport har SGU och HaV satt upp ett antal kriterier för hur sandsugningen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt, till exempel ska sandsugningen ske långt från land, den får inte påverka sedimenttransporten och måste ske på djup som inte nås av solljuset. De har även tagit fram förslag på områden som passar in på dessa kriterier.

– Det är miljöpåverkan både till havs och på land tyvärr. Vi har dock valt ut ställen där det sker så lite miljöpåverkan som möjligt. Man får övervaka det väldigt noga och skulle det ske någon påverkan får man avbryta, säger Johan Nyberg.

Byggmaterial för en växande stad

På kajen längs den danska delen av Öresund sitter några fiskmåsar och vilar. Bakom dem lastar en grävskopa upp sand på en lastbil som sedan ska styra kosan mot betongfabriken strax bakom sandlagret. Precis som Johan Nyberg är Hans Christian Sørensen medveten om att sand är en ändlig resurs och att sandsugning måste ske på mildast möjliga sätt. Dock menar han att det handlar om avvägningar.

– Vi måste förhålla oss till det faktum att Öresund är det enda stället nära Köpenhamn där vi kan ta material för att bygga hus, skolor, vägar med mera. Alternativet är att lastbilar kör tvärs över hela landet, vilket ökar dels trafiken, dels miljöpåverkan på land. Vi måste också inse att två, tre miljoner människor i Öresundsområdet är beroende av sand och grus för att få sin vardag att fungera.