Biologisk mångfald
Samhällsklyftor större orsak till vattenbrist än klimatet
Vattenbrist i städer beror mer på sociala klyftor än på klimatförändringar och befolkningstillväxt. För att vattnet ska räcka till alla behöver de mest privilegierade grupperna förändra sin livsstil, konstaterar forskare i en ny studie.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
För att förstå vilka faktorer som påverkar vattenförsörjningen har forskare vid bland annat Uppsala universitet utgått från vattenförbrukningen i Kapstaden i Sydafrika och utvecklat en modell som analyserar hur vattnet används av stadens hushåll. I den internationella studien konstaterar forskarna att de mest privilegierade hushållen överkonsumerar vatten för fritidsaktiviteter som att fylla pooler, vattna trädgårdar och tvätta bilar. Den användningen är en större orsak till vattenbrist än både klimatförändringar och en växande befolkning.
– Vår studie visar att det enda sättet att bevara tillgängliga vattenresurser är att förändra privilegierade livsstilar, begränsa mängden vatten som används i rekreationssyfte samt fördela inkomster och vattenresurser jämnare. Framtida strategier för tryggad vattenförsörjning och motståndskraft mot torka måste vara mer proaktiva och kunna identifiera och motverka långsiktig ojämlikhet och ohållbara mönster som skapar den typ av vattenkris i städer som vi såg i Kapstaden, säger Elisa Savelli vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
I studien delades Kapstadens befolkning in i fem samhällsgrupper utifrån boende. Hushållen i de två rikaste kategorierna utgör mindre än 14 procent av Kapstadens befolkning, men använder 51 procent av stadens vatten. Modellen visar också att invånare med låg inkomst drabbas hårdare vid torka och vattenkriser än de med hög inkomst.
– Även om vår studie bygger på Kapstadens socioekonomiska och hydrologiska förhållanden kan modellens beräkningar för vattendynamik i städer enkelt anpassas till andra städer som kännetecknas av socioekonomisk ojämlikhet och där hushåll har tillgång till både offentliga och privata vattenkällor, säger Elisa Savelli.
Hon och hennes kollegor lyfter fram ytterligare 80 städer runtom i världen med liknande problem, bland annat Barcelona, Istanbul, Kairo, Mexico City, Sydney, Maputo och Bangalore.