Så snabbt överförs virus i mötesrummet

Då var vi mitt i ”vabruari” igen, med febertoppar, snorpapper och vinterkräksjuka. Men varför blir vi egentligen mer sjuka på vintern? Och hur snabbt överförs smitta?

En återkommande förklaring till varför vi är mer sjuka på vintern är att vi tillbringar mer tid inomhus. Fast det håller inte, tycker Jakob Löndahl, professor i aerosolteknik vid Lunds universitet.

− Vi är knappast inomhus mer i februari än i mars. Ändå är vi mer sjuka i februari, så det går inte ihop. Det är något annat, säger han.

Jakob Löndahl forskar om hur smitta sprids via små partiklar i luften, så kallade aerosoler. Bland annat vill han ta reda på sambandet mellan luftfuktighet och smittspridning.

Kanske är det så att vi blir mer sjuka på vintern för att smitta lättare sprids i den torra vinterluften. Den teorin har närmast kommit att ses som en sanning, men det är faktiskt fortfarande bara just en teori.

− Det finns många obesvarade frågor, både kring varför vi lättare verkar blir sjuka på vintern och om smittspridning i allmänhet, säger Jakob Löndahl.

Smitta sprids på bara några minuter

Steg för steg försöker forskare i olika delar av världen lägga pusslet kring hur smittspridning egentligen fungerar. I Lund har aerosolforskningen gett flera intressanta resultat.

I en studie, ledd av Malin Alsved, kunde forskarna nyligen visa hur lång tid det tar för smitta att överföras från en person till en annan. Svaret är mellan 6 och 37 minuter. Det gäller åtminstone för coronaviruset, i ett mötesrum på 16 kvadratmeter med normal ventilation.

− Det gick lite snabbare än vi hade trott och man måste nog väga in att studien gjordes i början av pandemin, när motståndskraften mot sjukdomen var dålig eller obefintlig, säger Malin Alsved.

Den nya kunskapen kan bland annat komma till nytta inom vården, vid bedömningar av risker som vårdpersonal utsätts för. Med hjälp av forskningen kan man också räkna på nyttan med olika åtgärder, som förbättrad ventilation.

Ventilation och luftrenare hjälper

Att god ventilation minskar smittspridningen är väl belagt, men att bygga bra ventilation kostar.

− Om man kan göra effekterna mätbara blir det lättare att bedöma när satsningarna är motiverade, säger Jakob Löndahl.

Han pekar på förskolor, skolmatsalar, serviceboenden och väntrum på vårdcentraler som platser där det skulle kunna vara särskilt motiverat att se över ventilationen.

Även luftrenare har effekt och minskar mängden smittoämnen i ett rum.

− Man kanske inte kan ha luftrenare som står och brummar överallt, men på vissa platser där vi vet att många blir smittade eller där känsliga personer rör sig, säger Jakob Löndahl.

Ventilation minskar risken för smittspridning genom att helt enkelt föra bort smittämnen från luften, men nya forskningsrön visar att det kan finnas ytterligare en effekt.

− Det kan vara så att smittspridningen ökar om det är mycket koldioxid i luften. Det är en ganska ny tanke som vi ska titta närmare på, säger Malin Alsved, som nu leder ett forskningsprojekt om smittspridning i arbetslivet, och kanske kommer resultaten ge nya argument mot syrefattiga mötesrum.

Inget kunskapssprång under pandemin

Under coronapandemin fullkomligen exploderade intresset för forskningen om luftburen smitta och Jakob Löndahl ägnade en stor del av sin arbetstid åt att besvara frågor från media och andra samhällsaktörer. Trots det stora intresset ser han inte att pandemin har bidragit till det kunskapssprång han hade förväntat sig.

− Vi har inte lärt oss så mycket av pandemin som jag hade önskat. Vi vet till exempel fortfarande inte tillräckligt om vilken nytta ansiktsmasker gör.

Han efterlyser mer tvärvetenskaplig forskning som samlar olika expertis, exempel virologer, aerosolforskare, mikrobiologer, lungforskare, infektionsläkare.

− Det här handlar om komplexa frågor som skär över olika forskningsområden, säger han.

När det gäller sjukdomarna som är kopplade till vintersäsongen tror han att det är flera olika faktorer som samverkar och ger ökad smittspridning just den här tiden på året.

− Det är troligt att luftfuktigheten har någon form av betydelse. Samtidigt fungerar kanske inte immunförsvaret på samma sätt som under sommaren då vi får mer sol och mer D-vitamin, och generellt är piggare.

Men en sak är Jakob Löndahl helt säker på, när det gäller frågan om varför många blir sjuka just nu i februari:

− Den som har ett enkelt svar på det har inte satt sig in ordentligt i ämnet.