Kemikalier
Bildreportage
Så ska viltolyckorna minska
Att krocka med rådjur blir allt vanligare längs både väg och järnväg. Forskaren Mattias Olsson och hans kollegor är fast beslutna om att vända trenden. Till sin hjälp har de övergångsställen för rådjur och talande järnvägar. Artikeln finns också i en längre version från 2023.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Fungerar bättre än tågtuta
En lokförare hinner inte bromsa när vilt rör sig på spåret. Det enda han eller hon kan göra är att varna med sin tågtuta, men den fungerar erkänt dåligt. Söder om Trollhättan har forskare satt upp ett viltvarningssystem som larmar när ett inkommande tåg och en människa eller ett djur befinner sig i varningszonen. Och den mänskliga rösten har visat sig fungera bättre som varningssignal.
Förtvivlande lokförare
Sedan starten i april har ungefär 200 djur besökt platsen och av dessa har ett 50-tal varnats för tåget. Samtliga har klarat sig oskadda.
– Hittills är vi försiktigt entusiastiska över resultaten, men vi ropar inte hej ännu. Någon gång kanske vi får en viltolycka här för systemet är inte hundraprocentigt. Men vi hoppas att kunna minska viltolyckorna. Många lokförare jag pratat med är ganska förtvivlade, säger Mattias Olsson.
Rekordmånga viltolyckor
2022 inträffade rekordmånga viltolyckor i Sverige. Var åttonde minut krockade en bilist eller ett tåg med något av våra största däggdjur. Sammanlagt handlade det om 65 724 viltolyckor och det är den högst uppmätta siffran någonsin. Klart vanligast var det att krocka med rådjur.
Hindrar djurens rörelse
Att bygga viltstängsel är ett effektivt sätt att minska olyckor, men att stängsla in hela Sverige är inget alternativ. Stängsel hindrar djurens rörelse i landskapet och avskärmar dem från deras naturliga habitat. Det måste därför finnas sätt för djuren att ta sig över. Trafikverket har låtit bygga mängder av broar, portar och tunnlar av olika slag, men de kostar mellan 20 och 80 miljoner kronor. Forskarnas system kostar omkring 1,5–3 miljoner.
Bilister varnas
Forskarna har också tagit fram teknik i syfte att minska viltolyckorna i vägtrafiken. Här är det i stället bilisterna som varnas när en älg eller ett rådjur kliver in genom stängselöppningen. Skyltar för viltvarning tänds upp och manar trafikanter till försiktighet. Vitmålade streck i vägen, som påminner om ett övergångsställe, ska förhindra att djuren irrar ut i vägbanan.
Viltolyckor kostar 12 miljarder
– Viltolyckorna är en jätteapparat. Polisen får in närmare 60 000 samtal om året som handlar om detta. Varje gång ska det skickas ut eftersöksjägare också. Man räknar med att viltolyckorna kostar samhället någonstans runt 12 miljarder kronor per år. Det är pengar vi borde kunna lägga på annat i stället.
