Så ska skidälskarna få en fortsatt lång säsong

I Sverige kommer vi framöver att få förlita oss till konstsnö och lagring av snö mellan skidsäsongerna. Det säger Nina Lintzén som disputerar om snöegenskaper relaterat till klimatförändringen och skidåkning.

Nina Lintzén disputerar i vinter med en avhandling om snöegenskaper relaterat till klimatförändringen och skidåkning, vid Luleå tekniska universitet. Hon tror att konstsnö och snölagring är framtiden.

– Vi ser att antalet skiddagar minskar men intresset för skidåkning är fortfarande stort. Det kräver nya lösningar, säger Nina Lintzén.

Sågspån kapslar in

Snölagring går till så att stora mängder konstsnö sprutas upp i en hög när väderförhållandena är som bäst, vanligtvis i februari och mars. Snöhögen täcks därefter av 50-60 centimeter bark eller sågspån som kapslar in kylan.

I Sverige har vi god tillgång på isolerande material, tack vare vår skogsindustri.

Vid OS i ryska Sotji 2014 användes reflekterande dukar men om dessa metoder vet vi inte lika mycket i dagsläget, berättar Nina Lintzén. Därefter låter man helt sonika snöhögen ligga till skidsäsongens början, året därefter. En del av snön smälter bort.

– 20 procents avsmältning är det minsta man får räkna med, säger Nina Lintzén.

Ytsmältning en avgörande faktor, varför ytarean bör minimeras. En annan faktor som ökar köldisoleringen är snömängden – ju mer snö desto mindre avsmältning.

Produktion av konstsnö kräver stora mängder vatten, som vanligtvis hämtas från närliggande sjöar och vattendrag.

– Det påverkar ekosystemen i vattendragen, men det saknas forskning om hur, säger Nina Lintzén.

Omfattande transporter

En miljöpåverkande faktor från snölagringen uppkommer vid transporten eftersom det krävs omfattande lastbilstransporter att portionera ut snön i skidspår och backar, vilket ger upphov till utsläpp som i sin tur påverkar klimatet.

– Det här är ju egentligen motsägelsefullt – klimatförändringarna har minskat tillgången till snö och det vi gör för att få tillbaka snön spär på den utvecklingen. Drömmen är ju att åka skidor på natursnö i 10 minusgrader, men de dagarna blir tyvärr allt färre. Så vad ska vi som gillar att åka skidor annars göra?

Nina Lintzén ägnar sig inte bara åt forskning, hon har dessutom varit elitskidåkare och kan bland annat stoltsera med en tredjeplats i Vasaloppet.

Hur skiljer det sig att åka skidor på konstsnö jämfört med natursnö?

– För en elitåkare ger konstsnö optimala förutsättningar med hårt och stabilt underlag. För en motionär blir underlaget hårdare om man ramlar och det går snabbare utför i backarna.

Närproducerad snö

Tommy Höglund är sportchef på Vasaloppet, han berättar att sex av de nio milen mellan Sälen och Mora i fjolårets bana täcktes av konstsnö, eller kanonsnö, som har föredrar att kalla det.

– Konstsnö låter som att det är kemikalier tillsatta, men det är ju bara vatten som sprutas ut under högt tryck i kall luft, säger han.

På Vasaloppet använder man i år lagring av snö, om än mycket småskaligt, för att kunna öppna delar av spåren tidigare på säsongen. Men de storskalig insatserna handlar om att spruta upp konstsnö så fort kylan kommer, för att därefter sprida den i spåret. På Vasaloppet strävar man efter att använda så kallad ”närproducerad snö” för att minimera transporter, som belastar båda miljön och ekonomin.

– En mil konstsnöpreparerade spår kostar en miljon kronor, varav 90 procent är transportkostnader, säger Tommy Höglund.

Ständig utveckling

Linda Morell är pressansvarig på Skistar, som äger och driver skiddestinationer i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige. Hon hänvisar till branschstatistik, som visar att antalet skiddagar under vintern 2015/2016 ökade.

Någon storskalig snölagring mellan skidsäsongerna använder de inte, däremot arbetar de med GPS-mätare i pistmaskinerna för att producera rätt mängd snö på rätt plats.

Snökanonerna är också inställda på att producera kanonsnö när de bästa förutsättningarna i lufttemperatur, temperatur i vatten, luftfuktighet och vind råder.

– Vi är medvetna om att klimatförändringarna pågår och vi arbetar ständigt med att utveckla effektivare och hållbarare metoder för snötillverkning, här går utvecklingen otroligt snabbt. På 1970-talet gick det åt sju kilowattimmar el för att tillverka en kubikmeter snö, i dag går det åt knappt en kilowattimme, säger Linda Morell.