Uppsala, Lomma och Stockholm är några av de kommuner som ligger långt fram i klimatarbetet, men många har inte ens börjat. SMHI lanserar nu en lathund för klimatanpassning, som förhoppningsvis ska råda bot på det.

Hallå där Anna Jonsson, vatten- och klimatanpassningsexpert vid SMHI och projektledare för arbetet med den nya lathunden.
Anna Jonsson

Anna Jonsson, SMHI.

Varför har ni tagit fram lathunden? – Kommunerna är otroligt viktiga klimataktörer då de har ansvaret för så många olika områden. Ett exempel är vattenhantering, eftersom exempelvis skyfall och översvämningar väntas öka i ett varmare klimat, ett annat är äldrevård, där det handlar om att skydda vårdtagare från hetta. Vad hoppas ni uppnå? – Att fler kommer igång med sitt klimatarbete. Vissa kommuner ligger långt fram redan, till exempel Uppsala, Lomma och Stockholm. Men andra har inte ens kommit igång och lathunden riktar sig främst till dessa. Har de kommuner som drabbats av klimatförändringar kommit längre? – Ja, så är det. Men man kan också se att mindre kommuner ligger efter, vilket inte är så konstigt med tanke på att de har mindre pengar att lägga på frågan. I en liten kommun med skatteunderlag från 5000 invånare är det kanske inte prioriterat att sätta sig ned och läsa IPCC:s rapporter. Varför ska kommunerna ta del av detta?  – Vi märker redan i dag att klimatet förändras, och det kommer att fortsätta förändras. Om man inte arbetar proaktivt så kommer det att bli ännu dyrare att hantera förändringarna. Åtgärder för att skydda klimatet kan också ge fördelar på andra områden, till exempel skapa fler gröna ytor. Vilka typ av råd handlar det om? – Det handlar exempelvis om att utse en koordinator, bilda en arbetsgrupp, ta fram en klimatanpassningsplan och att tag i övergripande frågor först. Vi ger rådet att det är bättre att komma igång, att analysera en viktig risk och börja hantera denna, än att inte göra någonting alls. Hur har ni arbetat fram lathunden? – Arbetet har pågått i drygt ett år och vi har testat fram materialet i ett tätt samarbete med 15 kommuner, från Ystad i söder till Storuman i norr, och 6 länsstyrelser. Det har blivit ett mycket bättre verktyg tack vare deras medverkan!

Sveriges klimatbästa kommuner 2017

Dessa kommuner är bäst på klimatanpassning enligt en jämförelse av IVL och Svensk Försäkring: (Placering, kommun och poäng) 1. Uppsala,  33 2. Lomma,  32,5 Stockholm  32,5 4. Vänersborg,  32 5. Växjö,  31 6. Botkyrka,  30,5 Danderyd,  30,5 Eksjö,  30,5 Sundsvall,  30,5 Västerås,  30,5 11. Göteborg,  30 Lund, 30 13. Västervik,  29,5 Ystad,  29,5 15. Jönköping,  29 16. Ludvika,  28 17. Norrköping,  27,5 18. Gävle, 27 Karlstad,  27 Olofström, 27 Sölvesborg, 27 Läs mer här: Klimatanpassning 2017 – så långt har kommunerna kommit

Om Lathund för klimatanpassning

Syftet med Lathund för klimatanpassning är att stödja kommuner som vill komma igång med sitt arbete och ta fram en kommunal plan för klimatanpassning. Innehållet är framtaget i samverkan med kommuner och länsstyrelser och förvaltas av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI. Lathunden består av olika steg: Steg 0 Motivera I detta steg läggs grunden för det fortsatta arbetet. Kommunalpolitisk förankring och övergripande samordning är två klara framgångsfaktorer i arbetet med klimatanpassning. I steg 0 ges inspiration till olika argument och exempel som kan hjälpa användaren att motivera ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. Steg 1 Etablera Klimatförändringens effekter är gränsöverskridande och tjänstepersoner och aktörer inom olika områden och på skilda nivåer i kommunen måste därför samverka. Alla kommunens verksamheter kommer på ett eller annat sätt att beröras av ett förändrat klimat. I detta steg ligger fokus på att bilda och etablera en arbetsgrupp med deltagare från samtliga av kommunens förvaltningar och bolag. Steg 2 Analysera Klimatanpassningsarbetet måste planeras utifrån analyser av händelser och konsekvenser som kan uppkomma till följd av ett förändrat framtida klimat. I detta steg skapas en övergripande bild av kommunens klimatutmaningar och sårbarheter i olika samhällsfunktioner. Dessa kan dokumenteras i Excelmallar som finns under Lathundens Hjälpmedel. Steg 3 Identifiera Steget vägleder i arbetet med att identifiera olika åtgärder som kan hantera de händelser, konsekvenser och sårbarheter som identifierats i tidigare steg. Flera tänkbara åtgärder sammanställs för utvärdering och prioritering. Steg 4 Prioritera I steget Prioritera ges vägledning för att underlätta utvärdering och val av de åtgärder som ska tas vidare för genomförande längre fram i klimatanpassningsprocessen. Steg 5 Genomföra Ska klimatanpassningsarbetet göras inom ramen för befintliga processer i kommunen eller ska en separat klimatanpassningsplan tas fram? Detta är ett särskilt viktigt ställningstagande som behöver tas i detta steg. Steget går ut på att tydliggöra vad som måste göras för att omvandla valda åtgärder till konkret genomförande och här ges även tips på hur en kommunal klimatanpassningsplan kan se ut. Steg 6 Följa Upp Klimatanpassning är en kontinuerlig process som kräver regelbunden uppföljning och utvärdering. Syftet med Följa upp är att ge vägledning vid uppföljning och utvärdering av arbetet.