Den besprutningsfria potatisen snart här

Forskare vid SLU tror sig ha skapat en ny potatissort som både är god och långsiktigt resistent mot bladmögel. På sikt kan det drastiskt minska användningen av bekämpningsmedel i kommersiell potatisodling.

Forskare och växtförädlare har länge försökt få fram en potatis som står sig mot algsvampens Phytophthora infestas angrepp, som orsakar bladmögel och ger stora skördeförluster varje år.

Resistens på lång sikt

Utmaningen har varit att få fram en potatis som är resistent under många år. Phytophthoran är nämligen duktig på att anpassa sig och får snabbt fäste även i nya mer motståndskraftiga potatissorter. Vid SLU i Alnarp tror man sig nu ha hittat ett sätt som ska lösa dilemmat och som inte heller kräver användande av GMO. – Vår strategi är att kombinera olika typer av resistens hämtade från olika vilda arter och redan befintliga sorter, säger forskaren Ulrika Carlson-Nilsson, som arbetar på institutionen för växtförädling vid SLU. Fördelen med denna strategi är att Phytophthoran får fler resistensgener och olika typer av resistens att brottas med. – På så sätt kan vi få en potatis där resistensen är ”hållbar” under en längre tid. När en sort bär på flera olika resistensgener fungerar det lite som en backup, det blir ytterligare försvar som svampen måste ”överlista” när den väl brutit ner det första.

Vill hitta en god potatis

Men det handlar inte enbart om att få fram en resistent potatis. Den nya sorten ska också ge bra avkastning, se bra ut och självklart smaka gott. Och enligt Ulrika Carlson-Nilsson är det en rejäl utmaning att få med alla godbitar i en och samma potatis. – Därför är det viktigt att även korsa in vanliga matpotatissorter så att vi inte tappar bort viktiga aspekter som form och avkastning. De vilda potatisarterna dras nämligen med många negativa egenskaper, det blir ofta en liten skörd av små potatisar som inte smakar så gott.

Minska mängden bekämpningsmedel

Ibland har kritiska röster hörts som menar att det inte går att skapa en totalresistent potatis, och Ulrika Carlson-Nilsson är benägen att hålla med. – Målet är inte att få fram den totalresistenta potatisen, jag tror inte heller att det hade varit den bästa lösningen. Det handlar mer om att få fram sorter som bidrar till att vi kan minska mängden bekämpningsmedel. Förhoppningsvis kommer också de nya sorterna stå emot Phytophthora under längre tid än de nu befintliga sorterna. Får vi fram denna typ av sorter kommer de naturligtvis också att ge möjligheter till en utökad odling av ekologisk potatis i vårt land. Ulrika Carlson-Nilsson hoppas att de första potatissorterna från förädlingsarbetet kan finnas tillgängliga på marknaden inom några år. Redan nu har man kommit en bra bit på väg och Ulrika Carlson-Nilsson är optimistisk. – Vi ser material som har god resistens även efter upprepade år av odling i våra fältförsök, så vi är övertygade om att vi är på rätt väg.