Sverige restaurerar varje år cirka 10 kvadratkilometer torvmark. Det är en åtgärd som minskar koldioxidutsläppen, men ny statistik visar att det samtidigt sker en exploatering av torvmarker som påverkar nästan lika stora arealer.

Regeringen öronmärker statliga medel för att återväta utdikade torvmarker. Samtidigt byggs det vägar, järnvägar och byggnader på andra torvmarker – en exploatering som är förknippad med koldioxidutsläpp.

De nya siffrorna, som har tagits fram av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Naturvårdsverket, visar att omkring 1,8 kvadratkilometer torvmark exploaterades under år 2022 och 1,6 kvadratkilometer år 2021. Områdena som påverkas är dock betydligt större eftersom exploateringen innebär att ytor runtomkring avvattnas.

År 2022 påverkade exploateringen totalt 11 kvadratkilometer torvmark och år 2021 påverkades 9 kvadratkilometer, alltså ungefär lika stora ytor som årligen restaureras. Detta rapporterar Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Att räkna in påverkan på omkringliggande mark i samband med exploatering på torvmark är viktig enligt Naturvårdsverket eftersom vi, när vi bygger, ofta gräver diken och därmed avvattnar marker.

– Historiskt sett har dikning varit det största hotet mot torvmarker, men framöver kan exploatering vara ett allt större problem, framhåller Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket i pressmeddelandet.