Varor och produkter i vår omgivning innehåller mängder av farliga ämnen och är viktiga måltavlor för framtidens kemikaliearbete. Ny svensk forskning kartlägger vilka ämnen som läcker ut från plaster, gummi och textilier och i vilken omfattning.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I en brun låda stor som en mindre bil mäter forskare vid Umeå universitet hur snabbt kemikalier släpps ut från olika produkter. Allt från bildäck och plastgolv till sportjackor och platta bildskärmar har studerats i den specialbyggda emissionskammaren inom forskningsprogrammet Chemitecs.
– Med tiotusental kemikalier som används kommersiellt behövs modeller för att förutsäga hur de sprids från olika varor. En stor kunskapslucka är vilka ämnen varorna innehåller och hur mycket som tar sig ut i miljön, förklarar Tomas Rydberg på IVL Svenska miljöinstitutet som leder forskningsprogrammet.
Stora mängder i omlopp
Tidigare har kemikaliearbetet kunnat fokusera på utsläpp av miljöföroreningar från fabriker och andra punktkällor. Dagens globala handel med varor gör det allt viktigare att förstå flödet av farliga ämnen som ingår i dem. Den årliga importen av varor till EU har mer än tredubblats på tio år och bara vi i Sverige importerar till exempel motsvarande 30 kilo leksaker årligen per barn. Stora varuflöden alltså, och därmed även stora mängder kemikalier i omlopp.
Tomas Rydberg, IVL Svenska miljöinstitutet.
– Vår första skattning visar att ungefär två miljoner ton av olika tillsatsämnen finns upplagrat i plast i olika varor i Sverige och att 200 000 ton av bland annat mjukgörare, flamskyddsmedel och färgämnen tillkommer varje år.
Kemikalier läcker ut
Nästa steg blir att beräkna hur mycket som läcker ut från varorna med hjälp av en modell där forskarna har kartlagt hur stor yta olika varugrupper har i samhället, eftersom det är från ytan kemikalier läcker till omgivningen. Till exempel finns det en halv miljard kvadratmeter golv och nästan lika stor yta möbler i Sverige, medan leksaker ”endast” står för 50 000 kvadratmeter. Allra störst yta har textilier av tyg eller olika plastmaterial.
– En föraning om vilka mängder som läcker ut visar studier av bildäck, som vi visat årligen släpper ifrån sig 20–40 ton av ämnen som skyddar gummit från att åldras. Det motsvarar en fullastad långtradare med släp. Men det är alltså bara en grupp ämnen, från en typ av produkt.
Sverige importerar motsvarande 30 kilo leksaker årligen per barn. Nu kartläggs hur mycket kemikalier som läcker ut från dessa och andra produkter i våra hem. Foto: mostphotos.com / gracie55.
Värdefullt underlag
Chemitecs finansieras sedan 2008 av Naturvårdsverket och Tomas Rydberg hoppas att man fram till att programmet avslutas 2013 ska kunna göra motsvarande beräkningar av vilka ämnen som läcker ut från plaster, gummi och textilier och i vilka mängder. Man ska även säkra sin modell genom att titta på sambandet mellan de beräknade utsläppen av vissa ämnen och halterna av dem i miljön.
De nya kunskaperna om vad som sprids från varor blir ett värdefullt underlag för myndigheter och forskare om vilka ämnen det är extra viktigt att kartlägga miljö- och hälsoeffekter av. En del i Chemitecs har även varit att kartlägga hur Reach och andra lagar hanterar kemiska ämnen i varor, för att visa på behov av regeländringar.
Hjälp att beräkna samhällskostnaden
Forskningen kan även bidra till möjligheterna att beräkna samhällskostnader av problemet. Tomas Rydberg har tidigare forskat om samhällsekonomiska aspekter på hälso- och miljörisker med ämnen i varor. Då identifierades kunskapsluckorna om vad varor innehåller som ett hinder.
– Förhoppningsvis kan vår forskning nu göra det lättare att beräkna vad problemet kostar samhället och därmed även underlätta för att beslutfattare sätter in effektiva åtgärder inom rätt områden för att minska utsläppen av de viktigaste ämnena från varor.