Så mycket dyrare måste utsläppen bli

Den globala utsläppskurvan fortsätter att stiga. Enligt experter är höga utsläppspriser det enda sättet att vända trenden. Ett bensinpris på 25 kronor litern kan därför vara nödvändigt.

Extrakt har pratat med fyra framstående klimat- och energiforskare om vilket pris som krävs på utsläppen för att dessa ska minska och vad det kommer att innebära för priset på el och bensin. Lars Zetterberg är knuten till Svenska Miljöinstitutet, IVL och doktor i internationell utsläppshandel. – Det finns flera beräkningar av hur högt koldioxidpriset behöver bli för att det ska bli olönsamt att bygga ny kolkraft, eller för att det ska bli lönsamt att införa CCS-teknik som fångar in och lagrar kolkraftens utsläpp av koldioxid. Då kan de globala utsläppspriserna hamna på mellan 350 och 600 kronor per ton koldioxid, jämfört med det nuvarande priset på runt 35 kronor.

Fördubbling av elpriset

Omräknat till elpriset för konsumenter innebär de ökade utsläppspriserna ett påslag på mellan 30 och 60 öre per kWh kolproducerad el. Det innebär en fördubbling av svenska konsumenters elhandelspriser. Eftersom energiomställningen i sig kräver förstärkta elnät för kontinental överföring av el kommer geografiska prisskillnader att jämnas ut och även påverka fossilfri svensk produktion från vattenkraft och kärnkraft. I gengäld blir den fossilfria produktionen mer lönsam, vilket banar vägen för utveckling av till exempel solkraft. Lars Zetterberg framhåller att transportsektorn är mindre priskänslig än elproduktionen och industrins energibehov. Det innebär att, även om prissättningen på utsläpp är global kan bensinpriset behöva öka mer än elpriset för att de fossila bränslena ska bytas ut mot fossilfri fordonsdrift. – Det är ingen orimlig uppskattning att bensinpriset kan behöva hamna på upp mot 25 kronor litern, alltså tio kronor över dagens svenska prisnivå, säger Lars Zetterberg. Priset på transportsektorns utsläpp måste troligen bli relativt högre än för framför allt industrin, annars finns risk för att transportsektorn köper upp utsläppsrätter och driver upp priserna så högt att industrin blir utkonkurrerad. Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, ser utsläppspriset på koldioxid som grundbulten i en kostnadseffektiv strategi för att minska utsläppen. Men han betonar även att man måste använda andra kraftfulla styrmedel för att vända de globala utsläppskurvorna före 2020. Enligt honom måste världens länder ge omfattande stöd till ny teknik, som till exempel solceller, vindkraft, CCS, elbilar, vätgasteknik och bränsleceller. – Vissa satsningar kan minska utsläppen redan före 2020, men den stora utmaningen blir att lägga grunden för en utveckling som kan leda till noll utsläpp på längre sikt. I kombination med ett brett stöd till sådana åtgärder tror jag därför att det inledningsvis kan räcka med en utsläppskostnad som motsvarar cirka 30 öre per kWh el, för att sedan öka till runt en krona. Nivån är svår att beräkna men avsikten är att det ska vara olönsamt att bygga ny kolkraft.

Avgifterna här för att stanna

Christian Azar menar att systemets långsiktiga trovärdighet är viktigare än utgångsnivån på priset. När världens nationer och energiproducenter blivit övertygade om att utsläppsavgifterna har kommit för att stanna, och successivt höjas, påskyndas den mentala och politiska omställningen. – Priset på solkraft sjunker för närvarande snabbare än vad prognoserna visade bara för några år sedan. Det gör att prisglappet mellan fossil kraft och solkraft minskar.

Ogynnsamma regler för villaägare

Tomas Kåberger understryker dock att det finns en rad administrativa hinder och regler som fortfarande gynnar fossila bränslen på bekostnad av solkraft och andra fossilfria alternativ. Ett aktuellt exempel i Sverige är reglerna för enskild solcellsproduktion i småhus. Om en villaägare vill sälja ett eventuellt energiöverskott från solcellerna följer försäljningspriset börsens nettopris. När villaägaren sedan behöver köpa tillbaka el ingår både skatter och andra avgifter i priset. I många länder, till exempel Venezuela och Malaysia, subventioneras av politiskt populistiska skäl bensinen så mycket att konsumentpriset till och med är lägre än världsmarknadspriset. Bara att avskaffa subventionerna är ett stort steg. Att sedan dessutom lägga på en kostnad för utsläppen kan synas oöverstigligt.

Ökat elpris om solkraft ska bli lönsamt

Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet, beräknar vilka utsläppspriser som skulle krävas, utan hjälp av andra styrmedel eller åtgärder, för att en global snabbutbyggnad av solkraften skulle bli lönsam. – Då pratar vi om ett ökat elpris på upp till tre kronor per kWh, alltså ett sammanlagt konsumentpris på fyra-fem kronor. Det innebär att elhandelspriset ökar fem-tio gånger och att totalpriset för konsumenter trefaldigas.

Bensinen minst fem kronor dyrare

Bensinpriset behöver av samma skäl höjas med minst en femma per liter till över 20 kronor. – Även om vi i Sverige har en stor andel fossilfri vattenkraft och kärnkraft innanför gränserna kommer våra elpriser att följa med när priserna på utsläpp ökar. Energisystem och elmarknader sammanlänkas alltmer över nationsgränserna, och eftersom Sverige har en hög elkonsumtion per capita, så kommer de svenska elkunderna att få bära sin del av kostnaderna för minskade klimatutsläpp, säger Björn Karlsson.