Mestadels växtbaserad kost, halvering av matsvinn och radikalt förbättrade jordbruksmetoder. Det är svaret på hur vi hållbart och hälsosamt kan föda 10 miljarder människor år 2050, enligt en ny studie från forskare vid bland annat Stockholm Resilience Centre.

Om vi fortsätter som idag kan livsmedlens miljöpåverkan öka med 50-90 procent till år 2050, menar Dr Marco Springmann vid Oxford University. Ökad konsumtion, ökat matsvinn och ökad köttkonsumtion är orosmoln. ”Redan idag har vi överskridit vissa av planetens gränser, och med denna ökning kommer vissa gränser passeras dubbelt upp”, säger Dr Marco Springmann i ett pressmeddelande. Mestadels växtbaserad kost, halvering av matsvinn och radikalt förbättrade jordbruksmetoder kan föda den ökade befolkningen på ett hållbart sätt. ”När det gäller förbättrad jordbruksteknik så kommer det att kräva ökad investering i forskning och infrastruktur, bättre styrmedel och stöd till lantbrukare för att skapa incitament för att ta upp bästa tillgängliga metoder ”, säger Line Gordon, chef för Stockholms Resilience Centre och en av studiens författare. Line Gordon menar att Sveriges kostråd behöver förbättras. ”Till exempel rekommenderar livsmedelsverket idag max 500 gram rött kött i veckan. Den flexitariska kosten vi analyserat innehåller endast totalt 300 gram kött i veckan”, säger hon. ”Skola och offentlig sektor är viktiga, liksom att se över ekonomiska incitament, märkning av livsmedel, och anpassning av nationella kostråd till mer hållbara kostmönster”, tillägger Springmann. I studien fann forskarna att:
  • Konsumtionsförändring mot mer växtbaserade kostmönster behövs för att klara av att nå klimatmålet uppsatt i Paris, och hålla oss inom planetens klimatgräns. Mer växtbaserad ”flexitarisk” kosthållning globalt kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än hälften och även minska annan negativ miljöpåverkan, som utsläpp av kväve och fosfor, minska användning av jordbruksmark och reducera färskvattenbehovet med mellan 10-25%.
  • Bättre metoder för att producera mat (jordbruk, vattenbruk och fiske) behövs för att begränsa trycket på jordbruksmark samt minska färskvattenanvändning och näringsläckage. Ökad avkastning från åkrar, främst i områden med relativt låga skördar, mer resurseffektiva metoder, och en bättre balans mellan näringstillförsel och näringsuttag kan halvera påverkan på biodiversitet, markanvändningsförändringar, näringsflöden (kväve och fosfor) och vattenresurser.
  • Slutligen krävs att mindre mat slängs inom hela livsmedelssystemet, en halvering av matsvinnet globalt kan minska miljöpåverkan med upp till 16%.
”Studien visar tydligt på att ingen lösning ensam är tillräcklig för att undvika att passera planetens gränser. Men om lösningarna implementeras tillsammans kan vi producera tillräckligt med mat för att föda en växande befolkning ett hållbart och hälsosamt sätt”, säger Dr Marco Springmann. Studien är publicerad i tidskriften Nature och är den första som visar hur mycket vår matproduktion och konsumtion behöver förändras för att hållas inom planetens säkra gränser.