Biologisk mångfald
Så kan utsläppen av plast minska från våra kläder
Våra fleecetröjor och polyesterbyxor släpper ut mikroplaster varje gång de tvättas. Plasterna hamnar i haven och är ett miljöproblem för de fiskar och djur som lever där. Nu ska forskare undersöka olika metoder för tvätt och produktion som kan minska utsläppen.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
”Plast i haven är ett enormt problem och om vi inte gör något kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050”
Varningen kommer från miljöminister Karolina Skog, i ett uttalande från 2016. Exakt hur mycket plast som finns i haven är svårt att veta men regeringen har identifierat marin nedskräpning som ett av våra största miljöproblem.
Plasten kommer dels från skräp, dels från små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Mikroplasterna lossnar vid exempelvis däckslitage eller från konstgräsplaner, men också från syntetkläder.
Tvätt av syntetkläder genererar mellan 800 och 950 ton mikroplaster per år i Sverige, enligt en rapport från Naturvårdsverket 2017.
Forskare vill minska mikroplasterna
Nu i februari startar ett forskningsprojekt som ska hjälpa textilföretag att hitta nya metoder och lösningar så att mikroplasterna från syntetkläder, så kallat fibersläpp, kan minska.
Går det till exempel att påverka fibersläppet genom olika tekniska tvättlösningar och finns det parametrar i själva tyget som kan minska släppet? Det är några av frågorna som ska redas ut. Christina Jönsson, Swerea IVF, är den forskare som leder projektet.
– När det handlar om tyget kan det till exempel vara garnkonstruktionen som påverkar, det vill säga fiberlängd, fiberns omkrets eller antal filament i garnet. Eller den konstruktion man använder när man väver och stickar tyget, såsom täthet, säger Christina Jönsson.
Filter eller speciella tvättpåsar
Förutom tygets egenskaper ska även tekniska lösningar undersökas i projektet. Det kan till exempel vara ett filter för tvättmaskiner eller speciella tvättpåsar som samlar upp mikroplasterna, som annars följer med tvättvattnet ut i naturen.
– Det finns även andra produktionstekniker som skulle kunna påverka. Ibland vid klädtillverkning borstar man materialet, alltså ruggar upp ytan, vilket kan spela roll för fibersläppet. Vi vet också att när man skär ett tyg under plaggtillverkningen hindras mycket fibersläpp genom att svetsa ihop kanterna, säger Christina Jönsson och berättar att målet är att ge företag inom textilbranschen mer kunskap, så att de kan göra bättre val vid tillverkningen.
Resultaten blir förhoppningsvis en guide som klädföretag, designers och inköpare kan följa för att på så sätt minska fibersläppet.
– Vi vill göra det tydligt och ge råd om material, processer eller parametrar i tyget, som faktiskt påverkar fibersläppet. Resultaten blir förhoppningsvis en guide som klädföretag, designers och inköpare kan följa för att på så sätt minska fibersläppet, säger Christina Jönsson.
– Man kan nog inte få nollutsläpp, men det här kan bidra till att vi i framtiden minskar fibersläppet från syntetkläder så mycket som möjligt.
Fokuserar på polyester
En rad företag inom klädbranschen och vitvaruindustrin kommer att medverka. Klädföretagen kommer att bidra med tyger som forskarna sedan gör tvättstudier på, i syfte att ta reda på vilka olika parametrar som ger mest fibersläpp samt vilka tekniska lösningar som kan påverka. I projektet kommer forskarna att fokusera på materialet polyester.
– Polyester ökar i användning vilket gör det extra intressant att studera, inte minst då den omtalade fleecen ingår i den här materialfamiljen säger Christina Jönsson.
Christina Jönsson ser i nuläget inga direkta tekniska utmaningar med projektet.
– Vi har en tydlig och bra frågeställning vad det är vi ska göra och hur vi ska göra det, samt en bra sammansättning med inblandade företag. Däremot kan det bli svårt att tillgodose allas önskemål, eftersom det är så många företag inblandade.
Varför är mikroplaster ett miljöproblem?
Mikroplaster är små partiklar, ofta bara några nanometer stora. Syntetkläder, till exempel fleece och polyester, är tillverkade av plast. När kläderna tvättas eller nöts mekaniskt lossnar små plastpartiklar. De flesta partiklarna följer med tvättvattnet ut i naturen, eftersom de är för små för att fångas upp av reningsverken.
Det tar flera decennier att bryta ner plast och när de små partiklarna hamnar i vattnet fungerar de som en magnet och drar åt sig de föroreningar som redan finns där. Fiskarna får sedan i sig partiklarna, och alltså även föroreningarna, vilket är en hälsofara för dem.
Källa: Naturvårdsverket, Sveriges Konsumenter samt Christina Jönsson
Om projektet
Projektet MinShed finansieras av FORMAS och pågår mellan 2018 och 2020. Det långsiktiga målet är att minska mängden mikroplaster som kommer från syntettextilier. Swerea IVF, Textilhögskolan och Chalmers kommer tillsammans med ett flertal förtag att titta på vilka olika tygkonstruktioner som ger mer eller mindre fibersläpp samt även olika tekniska tvättlösningar som kan påverka att mikroplasterna kommer ut i naturen.
Deltagande företag och organisationer är: Bergans, Boob Design, Electrolux, Ellos Group, Fjällräven, Filippa K, Gina Tricot, Haglöfs, H&M, Peak Performance, Sustema, TPC Textile och Y. Berger & Co, Johanneberg Science Park, Högskolan i Borås, STOP! Micro Waste, Peak Innovation och Västsvenska Kemi- och Materialklustret.