När man upptäckte att freoner tunnande ut ozonskiktet ersattes de med andra köldmedier, så kallade HFC-gaser. Men gaserna har ofta flera tusen gånger starkare klimateffekt än koldioxid. Nu pågår en utfasning av dessa kraftiga växthusgaser. Lyckas vi kan den globala uppvärmningen minska med en halv grad till år 2100.

Köldmedier används både för att utvinna värme och kyla. Med hjälp av köldmedierna kan vi till exempel ta vara på värme via en värmepump, eller hålla temperaturen nere i kyldiskar och klimatanläggningar.
Och behovet av kyla ökar. Den heta svenska sommaren förra året är ett tydligt exempel. Butikerna sålde slut på portala klimatanläggningar, och att sätta sig i en bil utan aircondition var nästintill outhärdligt.

Samma utveckling av långa heta perioder sker i hela världen. Samtidigt har välståndet ökat. Fler människor har råd att installera luftkonditionering i sina hem, köpa kylskåp och frys eller skaffa en bil med AC. Produktionen av syntetiska köldmedier ökar för varje år och låg i fjol på flera hundra tusen ton bara inom EU.

Flera tusen gånger starkare än koldioxid

Men problemet är att många av de syntetiska köldmedierna är fluorkolväteföreningar, HFC, med mycket höga GWP-värden (global uppvärmningspotential), ofta flera tusen gånger starkare än koldioxid. http://alltomfgas.se/koldmedietabell

Den första januari i år trädde det internationellt framtagna Kigalitillägget i kraft med målet att minska produktionen av HFC-gaserna med 80 procent till år 2050. Hittills har 69 av totalt 197 länder godkänt tillägget. Lyckas vi fullt ut räknar forskarna med att det motsvarar upp mot en halv grad av den globala uppvärmningen år 2100.

Inom EU har arbetet pågått sedan 2015 i och med den så kallade f-gasförordningen – där f:et står för fluorerade växthusgaser. Förutom HFC-gaser omfattas även perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF6).

Enligt f-gasförordningen ska tillförseln från dessa gaser ha minskat inom Europa med 79 procent till år 2030, räknat på 2015 års nivåer då de stod för 2,5 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

Användningen ökar

Återigen står världen inför ett stort systemskifte. Förhoppningen denna gång är att de syntetiska fluorerade köldmedierna ska ersättas med naturliga köldmedier som ammoniak, koldioxid eller kolväten. Deras egenskaper är välkända och eftersom de förekommer naturligt i stora mängder så innebär användningen som köldmedier inga nya globala miljörisker.

Pavel Makhnatch är doktorand i energiteknik vid KTH i Stockholm och en av dem som forskat mycket om köldmedier. Enligt honom har f-gasförordningen redan haft effekt inom EU. De f-gaser som orsakar störst växthuseffekt har både blivit dyrare och svårare att få tag i. Däremot tror han att användningen först kommer att öka innan den går ner.

– Den globala uppvärmningen gör att behovet av kyla ökar. Inte minst i de fattiga länderna som ofta ligger i regioner där det är varmt och fuktigt. I rikare länder ökar användningen av värmepumpstekniken, till exempel i länder som Belgien, där det tidigare var vanligt med gasuppvärmda bostäder.


Pavel Makhnatch är doktorand i energiteknik vid KTH. Foto: Lena Wreede

Ett ekonomiskt problem

Främst har arbetet med att minska användningen av fluorerade köldmedier blivit en fråga för berörda branscher. Bland dem kyl- och värmepumpsbranschen, livsmedelsbutikerna, fastighetsägare, kommuner och landsting samt fordonsindustrin.

F-gasförordningen och nu även Kigalitillägget har inneburit att man av ekonomiska skäl, tvingats ställa om, det vill säga investera i nya kylsystem med naturliga köldmedier, eller använda så kallade ”drop-in” som är syntetiska köldmedier med lägre GWP-värde och som fungerar i befintliga anläggningar.

I vissa fall destrueras de gamla köldmedierna, men den största mängden kommer troligtvis finnas kvar tills allt har läckt ut. Det är också helt lagligt. Regelverken syftar främst till att stegvis minska produktionen av fluorerade gaser. Men också verka för att fler HFC-fria system med naturliga köldmedier installeras.

Naturliga köldmedier i framtiden

Samtidigt finns det risker, som brandfarlighet och giftighet, med naturliga köldmedier. Därför är de också omgärdade av normer och strikta regelverk som ibland kan bli ett hinder för utvecklingen, förklarar Pavel Makhnatch.

– I vår forskning försöker vi gå runt dem, bland annat kan vi minska riskerna genom att utveckla system som kräver mindre mängd köldmedier. För i framtiden måste vi använda naturliga köldmedier.

Köldmedier är huvudsakligen en fråga för branschen. Vad bör enskilda konsumenter tänka på i fortsättningen?
– Det snabba svaret är: när man väljer en kylprodukt, värmepump eller luftkonditionering, bör man välja produkter med lågt GWP-köldmedium, eller med naturliga köldmedier. Både ur miljöaspekt, men också för att säkerställa att det går att göra service på dem i framtiden.