Mat & jordbruk
Så kan oljeätande svampar sanera förorenade områden
Under kalla kriget lagrades stora mängder flygbränsle i en gruva i Stockholms skärgård. Saneringsarbetet har länge gått trögt, men forskaren Magnus Ivarsson och hans kollegor renar nu gruvan – med hjälp av oljeätande svamp. Efteråt återstår bara vatten och svamp. Hur är det möjligt? Artikeln finns även i en längre version.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
En hemlig gruva
På Resarö i Stockholms skärgård ligger Ytterby gruva. Ingången är väl dold från villaidyllen uppe vid vägen. I flera hundra år bröt man kvarts och fältspat till porslinsindustrin. Materialet levererades till både Rörstrand och Gustavsberg, men under kalla kriget tog Försvarsmakten över och förvandlade gruvan till bränsleförvar.
Oljeätande svamp
Magnus Ivarsson, forskare i geobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, och hans kollegor arbetar nu med att rena gruvan med hjälp av oljeätande svamp.
Lever naturligt i gruvan
Svamparna som forskarna använder lever naturligt i gruvan. De bryter ner oljan, men i mycket långsammare takt än i det reningsverk som Magnus Ivarsson och kollegorna byggt.
En process på 20 dagar
Svampreningsverket ser ut som en fyrkantig låda. Smutsigt vatten pumpas in i reningsverket i omgångar. Varje omgång tar cirka 20 dagar att rena. Allt som behövs är två arter svamp som båda lever naturligt i gruvan.
Växande svamp
När svamparna kommer i kontakt med oljan bryter de upp kolvätebindningarna i oljan och tar upp kolet i sina celler. I cellerna används de nya kolmolekylerna för att bygga nya celler och på så sätt växer svampen.
Tungmetaller och PFAS
Nackdelen är att svampreningen går långsammare än att bränna upp det man vill bli av med. Eftersom forskarna precis skalat upp från labbnivå hanterar de också ganska små volymer än så länge. Med nuvarande takt skulle det ta många år innan Ytterby gruva är renad och klar. Men systemet är både flyttbart och skalbart, enligt Magnus Ivarsson. Och förhoppningen är att, med hjälp av andra svampar, även kunna sanera tungmetaller och PFAS
