Så kan oljeätande svampar sanera förorenade områden

Under kalla kriget lagrades stora mängder flygbränsle i en gruva i Stockholms skärgård. Saneringsarbetet har länge gått trögt, men forskaren Magnus Ivarsson och hans kollegor renar nu gruvan – med hjälp av oljeätande svamp. Efteråt återstår bara vatten och svamp. Hur är det möjligt?

Ytterby gruva på Resarö i Stockholms skärgård är både världsberömd och lite hemlig. Ingången är väl dold från villaidyllen uppe vid vägen och den sista branta biten hit ner får vi ta en skogspromenad längs en sluttande stig. Väl framme möts vi av havsutsikt och en brygga.

Magnus Ivarsson, som är forskare i geobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar att han och hans kollegor brukar se både sälar och havsörnar här ute.

– I flera hundra år bröt man kvarts och fältspat till porslinsindustrin. Materialet levererades till både Rörstrand och Gustavsberg, men under kalla kriget tog Försvarsmakten över och förvandlade gruvan till bränsleförvar i stället. Oljebåtarna stannade till här vid bryggan och pumpade ner flygfotogen i berget, säger Magnus Ivarsson och räcker över varsin bygghjälm till oss.

Världsberömd gruva

Normalt är det både låst och larmat, men i dag står dörren till gruvan öppen. Framför oss ligger en 200 meter lång tunnel. Det tar ett tag innan ögonen anpassar sig till det dunkla ljuset. I taket sitter lysrör, men lamporna tenderar att ta stryk av fukten. Temperaturen är bara sju grader året om.

Magnus Ivarsson visar vita ådringar i berget. Det är malmen som bröts en gång i tiden, men gruvan är faktiskt världsberömd för något helt annat. I Ytterby gruva har inte mindre än åtta grundämnen upptäckts genom åren, däribland de sällsynta jordartsmetallerna yttrium, ytterbium, terbium och erbium. Det är fler än någon plats i världen, och Nobelpristagaren i kemi brukar vanligtvis köras ut hit på ett besök.

– Det är en häftig plats, det är det verkligen. Men jag är personligen mer intresserad av alla mikroorganismer som lever här. Är man nörd så är man! säger Magnus Ivarsson.

Inom loppet av ett par minuter har han pekat ut såväl svampar som andra mikroorganismer. Några ser precis ut som såpbubblor. Andra är mer som trögflytande sörja på en bergvägg.

Oljeätande svampar

I ett anspråkslöst rum en bit in i gruvan finns världens första reningsverk som sanerar olja och gammalt flygfotogen med hjälp av svamp. Svampen tuggar lydigt i sig de gamla föroreningarna och processen tar cirka 20 dagar.

Kollegan och molekylärbiologen Kristoffer Palmgren håller upp ett rör med svart vätska och ytterligare ett rör som ser ut att innehålla vanligt vatten.

– Det här är före och efter. Ganska otroligt va? Det här är världens första anläggning som bygger på den här tekniken, säger Kristoffer Palmgren.

Allt som behövs är två arter svamp som båda lever naturligt i gruvan. När svamparna kommer i kontakt med oljan bryter de upp kolvätebindningarna i oljan och tar upp kolet i sina celler. I cellerna används de nya kolmolekylerna för att bygga nya celler och på så sätt växer svampen.

– Svamparna äter helt enkelt oljan och kolet som oljan består av. Kvar blir bara vatten och mer svamp. Det är en helt naturlig produkt, så efteråt kan vi använda det som kompost och jordförbättring, säger Magnus Ivarsson.

– Tidigare hämtades oljan med båt någon gång om året och kördes genom Mälaren och sedan vidare upp på land till en deponi utanför Västerås där alltihop brändes. I jämförelse med vår lösning är det natt och dag. Vi behöver inte lämna området, och det som blir kvar kan du lägga i komposten. Då blir kolet kvar i marken i stället för koldioxidutsläpp i atmosfären, säger Kristoffer Palmgren.

Underjordiskt genombrott

Allt började med en spännande upptäckt på perrongen vid Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Magnus Ivarsson och hans forskarkollegor på Naturhistoriska riksmuseet undersökte förorenade platser och var nyfikna på vad som växte på bergväggarna. Till deras förvåning hittade de ett nytt svampsläkte med förmågan att kapsla in och bryta ner oljor.

– Jag kände direkt att det fanns stor potential, säger Magnus Ivarsson.

Den stora nackdelen är att svampreningen går långsammare än att bara snabbt bränna upp det man vill bli av med. Branschen behöver därför tänka om helt och hållet. Eftersom de precis skalat upp från labbnivå hanterar de också ganska små volymer än så länge. Med nuvarande takt skulle det ta många år innan Ytterby gruva är renad och klar.

– Men systemet är både flyttbart och skalbart, säger Magnus Ivarsson.

Planer på att utöka

Han går före längre in i gruvan och visar pumprummet som reglerar vattennivån. Han pekar också på ingången till det gamla gruvschaktet och plockar fram en agarplatta med en av de två svampar som används i reningsverket. Det ser ut som en grön hjärna eller en väldigt ovanlig broccoli.

Vid det här laget har han och hans kollegor också gjort en förstudie i ett forskningsprojekt tillsammans med LKAB som visat att det finns potential att rena gruvavfall. De samarbetar med bolag som exempelvis Scania och har nyligen installerat ett reningsverk vid ett raffinaderi i Nynäshamn. På sikt är tanken att också sanera tungmetaller och PFAS med hjälp av andra svampar.

– Målet är att kunna erbjuda ett reningsverk som i princip tar alla de här olika typerna av föreningar. Där är vi inte ännu, men då skulle vi verkligen kunna göra skillnad, säger Magnus Ivarsson.