Så kan klimatförändringar påverka hjärnan

Klimatförändringar kan innebära en rad hälsorisker för vår fysiska hälsa, men det saknas fortfarande kunskap om hur våra hjärnor påverkas. Nu börjar ett internationellt forskningsfält ta form.

Vi vet att hög värme kan vara skadligt för oss människor, ja rent av dödligt. Om vi blir uttorkade blir blodet mer trögflytande och hjärtat tvingas pumpa hårdare, men det är inte bara hjärtat som påverkas vid en värmebölja.

Nu riktas blickarna mot vad som händer med våra hjärnor, och forskning visar att höjda temperaturer har effekter både på vårt psykiska mående och på vårt beteende.

Det finns till exempel studier som visar att extrem värme kan påverka vår kognitiva förmåga. Forskare från Harvard kunde i samband med en värmebölja år 2016 se att studenter som bodde i rum med luftkonditionering klarade kognitiva tester snabbare än studenter i rum utan AC.

Det finns också studier som pekar på ett samband mellan varmt väder och aggressivitet. Till exempel visar en finsk studie från 2017 att det begås fler våldsbrott under varma dagar. Varför det är så kan ha flera förklaringar. De finska forskarna kunde visa att värmen påverkar hormonet serotonin, som har betydelse för vår sinnesstämning och våra känslor.

Fler uppsökte psykiatrin under varma

Högre temperaturer kan också påverka vårt psykiska mående. Det framgår av en svensk studie från år 2019. Forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet undersökte hur utomhustemperaturen påverkade antalet patienter som sökte hjälp vid psykiatriska akutmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Resultatet visar ett tydligt mönster: Fler patienter uppsöker psykiatrin under riktigt varma dagar.

− Det tyder på att vi mår sämre psykiskt när värmen stiger, säger Anna Oudin, forskare vid Lunds universitet och en av författarna bakom studien.

Hon forskar med fokus på hur luftföroreningar påverkar hälsan men jobbar också med bredare frågeställningar kring hur yttre faktorer som klimatförändringar påverkar våra kroppar och hjärnor.  Hon förklarar att det inte går att dra en generellt gräns för när värmen blir skadlig för oss.

Det beror bland annat på att olika grupper påverkas på olika sätt. Det finns till exempel mycket forskning som visar att äldre är särskilt utsatta, och i synnerhet äldre med kognitiva sjukdomar som demens. Dessutom har vi inte ett gemensamt spann som ringar in vår optimala temperatur utan detta varierar beroende på vilken temperatur vi är vana vid.

− Den optimala temperaturen ligger högre i södra Sverige än i norra, och i södra Europa ligger den klart högre än här hos oss, säger Anna Oudin.

Att det finns en sådan här skillnad kan tolkas som att vi människor har förmåga att anpassa oss till ett visst klimat, men hur snabbt vi i så fall kan anpassa oss om klimatet förändras vet man inte. Det finns studier som pekar på att vår optimala temperatur kanske sätts under uppväxten.

Ett nytt forskningsfält tar form

Intresset för hur våra hjärnor påverkas av klimatförändringarna har ökat och ett internationellt forskningsfält har nu börjat ta form. Under våren höll till exempel gruppen International Neuro Climate Working Group sitt första möte, vid University of Colorado. Tidigare i våras publicerade även den brittiska tidningen The Guardian en artikel som går igenom en del av den internationella forskningen på området.

Förutom varmare temperaturer ser Anna Oudin att klimatförändringarna kan påverka våra hjärnor på flera olika sätt. Det handlar om allt från klimatångest och oro inför en osäker framtid till att vi ser mer gynnsamma förhållanden för olika virus, som zika-viruset, som sätter sig på hjärnan.

I studien från Sahlgrenskas universitetssjukhus framgår det inte varför patienterna sökte sig till sjukhuset under de där varma dagarna. Oavsett varför de behövde hjälp ser forskarna att resultatet i studien talar för att personer med psykisk ohälsa kanske borde ses som en riskgrupp i samband med värmeböljor, vilket inte är fallet i Sverige i dag.

Anna Oudin tror att det är viktigt att förstå hur klimatförändringarna påverkar vårt beteende och vårt mående för att vi ska kunna förbereda oss som samhälle, och hon ser att det finns mycket forskning kvar att göra.

− Det är ganska få forskare som jobbar med miljömedicin till att börja med, och psykisk hälsa är eftersatt inom medicinen generellt och det gäller även inom miljömedicin.