Så kan jordbruket växa utan ökade klimatutsläpp

Samtidigt som Sverige till 2045 ska nå netto noll klimatutsläpp ska vi också öka den egna livsmedelsproduktionen. Det är två mål som kan stå i konflikt med varandra, men i en aktuell rapport från Jordbruksverket pekas tre åtgärder ut som kan minska klimatutsläppen.

I dag står jordbruket för 18 procent av landets totala klimatutsläpp, framförallt i form av metan från djur och koldioxid och lustgas från odlingsmark. Men med en utfasning av fossila råvaror, förbättrad kolinlagring i marken och en ökad resurseffektivitet kan Sverige nå sitt klimatmål även om jordbruksproduktionen samtidigt ökar, enligt rapporten Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet.

– Om jordbruket får tillgång till bästa möjliga teknik och produktionen är hållbarhetsmässigt i topp vid en global jämförelse kan en ökad svensk produktion ändå ses som förenligt med klimatmålet, säger Tobias Markensten, klimatutredare och en av författarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.

Men det kan också vara så att andra sektorer behöver minska sina klimatutsläpp mer än planerat, för att kompensera de ökade klimatutsläpp som en ökad svensk livsmedelsproduktion kan föra med sig, enligt rapporten.

En nyckelåtgärd för att få ner utsläppen är att ställa om till ett fossilfritt jordbruk så snart som möjligt. När även övriga samhället ställer om till fossilfrihet kan det innebära en möjlighet för jordbruket, om råvaror används till mer än bara livsmedel, till exempel i energiproduktion.

För att jordbruket ska bli mer resurseffektivt behövs det ny teknik och innovationer, enligt rapporten. Många insatsvaror skulle redan i dag kunna användas effektivare och därmed minska utsläppen. Det gäller också kolinlagring i jordbruksmark, som redan i dag skulle kunna öka. Det både bidrar till de generella klimatmålen och ger en bördig jordbruksmark.