Så kan en cirkulär ekonomi bli hållbar

Den dominerande synen på cirkulär ekonomi är i själva verket inte särskilt hållbar, enligt forskare. I ett nyligen avslutat projekt lyfter de bland annat fram småskaliga initiativ och en breddad debatt för att sluta kretsloppen.

– Vi behöver fler exempel på nya sätt att organisera samhället. Genom att belysa små aktörer med nya idéer om hållbara lösningar kan vi få syn på hur vi kan utmana nuvarande arbets- och tankesätt.

Det säger Malin Henriksson vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och en av forskarna bakom projektet Framtidens gröna praktiker: ekoprenörskap och socialt entreprenörskap i en cirkulär ekonomi.

Forskarna har studerat fem mindre aktörer som på olika sätt vill ställa om. Bland annat har de undersökt en kommersiell cykelpool och ett ideellt cykelkök, en öppen verkstad där människor hjälps åt att reparera cyklar. De har också studerat en stor tillverkare av havreprodukter, Stadsmissionens initiativ Matmissionen samt en småskalig tillverkare av tempeh, ett livsmedel som tillverkas av fermenterade baljväxter.

Många utmaningar för små aktörer

Det som alla fem aktörerna har gemensamt enligt forskarna är att nuvarande samhällssystem på olika sätt hindrar dem från att nå sin hållbarhetspotential fullt ut.

Cykelpoolen har till exempel problem att gå runt eftersom det är svårt att ta tillräckligt betalt för tjänsten så länge bilen ses som mer attraktiv. Cykelköket har fått stänga verksamheten på grund av indragna stöd.

– Cykelköket har stor potential, men det går inte ihop med idén om en stad i tillväxt, med marknadsmässiga hyror där alla verksamheter ska bära sina egna kostnader, säger Malin Henriksson.

För tempehtillverkaren har det varit svårt att få produktionen tillräckligt hållbar.

– Tillverkaren är för liten för att ha kontroll över exempelvis förpackningar, transporter och elleverantör. För att kunna optimera sådana aspekter skulle ägaren behöva sälja verksamheten till en större koncern. Det krockar med tillverkarens vision om att hållbarhet kräver nedväxt och minskad konsumtion.

En mer aktiv roll

Den viktigaste slutsatsen från projektet är att offentliga aktörer behöver ta en mer aktiv roll för att gynna den här typen av initiativ – gärna i dialog med civilsamhället.

– Även om det finns idéer och praktiker som kan bidra till omställningen möter de motstånd. Vill vi ha andra sätt att producera och konsumera som inte är linjära, eller som är bortom tillväxtparadigmet, behöver vi skapa villkor för det, säger Malin Henriksson.

I projektet har forskarna också undersökt tidigare vetenskaplig kritik mot begreppet cirkulär ekonomi och hur det vanligen används. Enligt Malin Henriksson finns många olika tolkningar av begreppet, och dessa kan få olika konsekvenser för hur hållbara ekonomier blir i praktiken.

Myntat nya begrepp

En viktig kritik mot begreppet är enligt henne att de sociala aspekterna sällan vägs in, som vem som producerar varorna, i vilken del av världen och under vilka arbetsvillkor, samt att det spelar roll hur stor cirkeln, alltså själva produktionen, är.

– Flödena in är fortfarande alldeles för stora för att vi ska hålla oss inom planetens gränser, men vi har inget samtal om hur mycket vi kan producera.

Flödena in är fortfarande alldeles för stora för att vi ska hålla oss inom planetens gränser, men vi har inget samtal om hur mycket vi kan producera.

Genom detta arbete har forskarna myntat begreppen svag respektive stark cirkularitet. Här har de inspirerats från hållbarhetsforskningen där begreppen stark respektive svag hållbarhet används för att synliggöra hur olika initiativ och förståelser av hållbarhet kan bidra till omställning.

– Jag och miljövetaren Nils Johansson såg att tolkningarna av cirkulär ekonomi kunde förstås som just starka eller svaga. Om man tillämpar en svag cirkuläritet får det kanske väldigt små effekter när det gäller omställning eftersom man inte utmanar de stora linjära flödena ordentligt, medan en stark cirkuläritet kan göra det, säger Malin Henriksson.

Saknat diskussioner om cirkulär ekonomi

Enligt forskarna dominerar i dag den svaga cirkulariteten, med en stor produktion som inte väger in sociala aspekter, och de ifrågasätter hur hållbar den egentligen är. I stället lyfter forskarna fram en stark cirkularitet, som minskar resursförbrukningen, håller sig inom planetära gränser och är socialt rättvis på global nivå (se faktaruta).

Enligt forskarna har det saknats bredare diskussioner om cirkulär ekonomi utifrån ett omställningsperspektiv med även mindre aktörer, forskare och civilsamhälle.

Som ett svar på detta har de nu tillsammans med nätverket Cirkulärande lanserat webbplatsen cirkularekonomi.se där samtalen kan föras vidare.

– Diskussionen om cirkulär ekonomi förs ofta inom företagsvärlden och vissa perspektiv försvinner. Genom att skapa hemsidan för att prata om cirkulär ekonomi på ett annat sätt än det gängse och den omställningspotential som finns hoppas vi bredda diskussionen om cirkularitet, säger Malin Henriksson.