Ryska industrier hotar djurlivet i norr

Några kilometer från den norska gränsen ligger tre av Rysslands smutsigaste industrier och släpper ut svaveldioxid och tungmetaller över Nordnorge. Problemet är så stort att det har kallats Norges största miljöproblem.

Isen ligger tjock över Pasviksälven som skiljer Norge och Ryssland åt. Vinden blåser rätt genom kroppen – tack och lov i riktning bort från det gigantiska nickelsmältverket i ryska Nikel på andra sidan stranden.

Smältverket släpper ut över 100 000 ton svaveldioxid per år, vilket är fem gånger mer än Norges samlade svavelutsläpp. Trots avståndet på några kilometer syns tydligt hur röken pyr ur både fönster och tak och förlägger fabriken i dis.

– Lyckligtvis blåser det oftast från söder till norr, vilket gör att vi inte står i den direkta vindriktningen. Det gör däremot Karpdalen och Jarfjordfjället. Där är svaveldioxidhalten fyra gånger högre än var vi står i dag, säger Tore Flatlandsmo Berglen, forskare i atmosfärkemi vid det Norska institutet för luftforskning, i Svanvik, Kirkenes.

Det luktar som fyrverkerier

Trots att bara en liten del av svaveldioxiden faller ner över norsk jord räknas detta som Norges värsta miljöproblem.

Effekterna syns mest på den ryska sidan, och enligt Tore Flatlandsmo Berglen är området kring fabriken ett ekologiskt katastrofområde.
– På marken ligger som ett sotlager och snön är helt svart. Allt växtliv är som utraderat, syror tvättar bort vegetationen och växterna överlever inte. Det luktar svavel, som fyrverkerier, och luften smakar äckligt, säger han.

På marken ligger som ett sotlager och snön är helt svart.

På norska sidan syns effekterna i perioder. Dock var det värre i början av 1990-talet när smältverket även tog emot malm från Sibirien. Till skillnad mot dagens malm som innehåller fem procent svavel, innehöll den sibiriska malmen 25 procent och utsläppen kunde ligga på upp mot 400 000 ton svaveldioxid om året.

Malmen från Sibirien fasades dock ut 1993 och i dag har miljön på den norska sidan i princip återhämtat sig. Åtminstone på ytan.

• 

• 

• 

• 

Utsläppen av tungmetaller ökar

Trots att utsläppen av svaveldioxid har gått ner kan det fortfarande finnas anledning till oro. Mellan 2003 och 2005 femdubblades utsläppen av tungmetaller, så som nickel, kalium och koppar. Den signifikanta ökningen till trots så vet forskarna inte vad den beror på.

– En teori till varför halterna ökar skulle kunna vara en ny produktionsmetod, metoden skapar större friktion mellan nickelbriketterna vilket släpper ut mer tungmetaller, säger Tore Flatlandsmo Berglen.

Thomas Nielsen, miljöaktivist, rysslandsexpert och grundare av webbtidningen Independent Barents Observer som utgår från Kirkenes, är dock inte lika övertygad.

Enligt Thomas Nielsen har teknologin i fabriken uppdaterats minimalt sedan byggnadsåret 1949.
– I och med att teknologin inte har ändrats så kan det bero på att man smälter en annan typ av malm, kanske från andra delar av gruvan eller från andra platser i världen. Det hade varit enkelt att ta reda på om bara Ryssland hade velat snacka, säger han.

Fåglar och musslor påverkas

Anledningen till att tungmetaller vållar mer oro än svaveldioxid är enligt både Thomas Nielsen och Tore Flatlandsmo Berglen att tungmetaller kan lagras i vegetationen.

Eftersom det tar tid innan effekterna visar sig har forskarna ännu inte kunnat uppskatta hur stor den eventuella skadan är, men man har redan kunnat observera ett antal trender.
– Vi ser att det saknas en del arter, till exempel vissa lavar och mossor. Vi har även märkt en minskning i beståndet av flodpärlmussla i Grense Jacobsälv, säger Paul Eric Aspholm, ekolog och naturhandledare vid det Norska institutet för bioekonomi.

Vi ser att det saknas en del arter, till exempel vissa lavar och mossor.

Paul Eric Aspholm berättar att han och hans kollegor även sett att fågelarten svartvit flugsnappare, som växt upp på den ryska sidan, väger drygt ett gram mindre än de som har växt upp den norska sidan.

De har även konstaterat en systematisk asymmetri på fötterna ju närmare smältverket man kommer. Det skulle kunna bero på höga halter av kadmium, vilket man i andra fall har sett orsaka asymmetriska fosterskador på fågel och fisk.
– Värdena är ännu under EU:s gränser, men det är ökningen vi oroar oss för eftersom vi inte förstår den.

Olika syn på framtiden

Renovering, alternativt rivning, av smältverket har varit ett önskemål från norsk sida under många år. Lika länge har ägarna Norilsk Nickel lovat att ta itu med problemen, något som dock aldrig blir av.
– Ryssland har en lika bra miljölag som Sverige, problemet är bara att de inte följer den. Ur norsk synpunkt är Nikel ett jätteproblem, men i Ryssland finns det hundratals byar som ser likadana ut, säger Thomas Nielsen.

Tore Berglen har en mer positiv inställning. Främst för att 2017 har utnämnts till ekologins år i Ryssland, vilket han menar innebär att folk åtminstone pratar om problemet.
– Norilsk Nickel har sagt att de ska lägga miljoner på förbättrad teknik. Vissa säger ”det har vi hört förut”, andra, inklusive jag själv, tänker att det går långsamt, men att i alla fall går åt rätt håll. Jag har hållit på i tio år, men jag är fortfarande optimistisk.