Vad har terrordåd, akrylamid i chips, klimatförändringar och hål i tänderna gemensamt? Jo, de utgör alla risker – stora som små – vilket också är ämnet i en rykande färsk podcast.

Hallå där Mattias Öberg, toxikolog vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som tillsammans med vetenskapsskribenten och forskaren Emma Frans är aktuell med en ny podd.

Berätta om podden.
−  Vi tar upp händelser som har skakat om samhället och diskuterar olika aspekter på risk. Ofta intervjuar vi någon expert. Det handlar om allt från tunneln genom Hallandsåsen, till klimathot, hål i tänderna och terrordåd. Vi har länge försökt undvika Corona, eftersom det är ett ämne som förändras varje dag, men till slut blir det nog ett Corona-avsnitt också.

Varför är risk så intressant?
−  Riskbegreppet är en gemensam närmare i många stora samhällsfrågor; klimat, terrorhot med mera. Men det är också väldigt närvarande i alla människors vardag, i första avsnittet pratar vi exempelvis om hur mycket akrylamid som bildas när man rostar bröd. Risk spänner från det allra närmaste till det mest övergripande och vi kommer att hoppa mellan dessa olika perspektiv.

Vilken roll fyller risk i samhället?
−  Jag skulle säga att risktänkande är centralt för samhällsutvecklingen. För att lösa våra miljöproblem behöver vi få upp ögonen för riskerna och hitta hållbara lösningar. Och detsamma gäller för andra typer av risker, som pandemier och terrorhot – vi behöver kunskap och en genomtänkt beredskap. Många tror att ”allt är klart” om man har gjort en riskbedömning men eftersom forskningen hela tiden går framåt så behöver bedömningarna och beredskapen ständigt uppdateras.

Vad är skillnaden mellan oro och rädsla?
−  Förmåga att känna rädsla och oro är i grunden någonting bra men inte när rädslan är obefogad eller osakligt grundad. Här kan vi som jobbar med riskbedömningar hjälpa människor att avgöra vilka risker de behöver agera på. Egentligen är det engelska begreppet för oro; concern, ett bättre och mer konstruktivt ord eftersom det innebär att få upp ögonen för någonting och kan ge energi att hantera situationen.

Det finns en uppsjö av poddar, varför behövs en till?
−  Många vetenskapspoddar har formen av en expert som blir intervjuad, men i Riskzonen utgår varje avsnitt från en berättelse och vi är två experter som för ett samtal – jag som toxikolog och Emma som epidemiolog. Vi tror att det finns behov av ett balanserat samtal där vi kan lyfta fram våra respektive erfarenheter från de olika områdena.