Klimat
Risk för läkemedelsresistent pandemi
Influensa är för de flesta en ofarlig vinterplåga, men vissa blir allvarligt sjuka. Då kan influensaläkemedlen bli en räddning, men de ska användas försiktigt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I ett nytt forskningsprojekt undersöker forskare vid Uppsala universitet, Umeå Universitet och Mittuniversitetet risken för läkemedelsresistens mot influensamedicin. Mardrömmen är en läkemedelsresistent pandemi, förklarar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar, med covid-19 färskt i minnet.
− När coronapandemin bröt ut fanns inga fungerande antivirala läkemedel. Om det hade gjort det hade vi förmodligen inte haft så hög dödlighet, och kanske till och med kunnat bromsa pandemin, säger han.
”Läkemedlen är viktiga för vårt försvar”
Under modern tid har mänskligheten drabbats av en coronapandemi och fyra omfattande influensapandemier. I våra beredskapslager står influensamedicinerna redo, men kan vi räkna med dem när nästa influensapandemi slår till?
I sin tidigare forskning har Josef Järhult och hans team kunnat visa att det finns en risk för läkemedelsresistens när det gäller vårt vanligaste influensaläkemedel, Tamiflu.
Om det bryter ut en influensapandemi där viruset redan har utvecklat resistens mot medicinen kommer pandemin bli betydligt svårare att hantera.
− Läkemedlen är viktiga för vårt försvar, särskilt i början av en pandemi, innan vi har hunnit massproducera ett effektivt vaccin, säger Josef Järhult.
Resistenta virus hos gräsänder
Precis som antibiotikaresistens uppstår läkemedelsresistenta influensavirus efter att virusen har utsatts för den aktuella medicinen under lång tid. Just detta händer nu med Tamiflu eftersom läkemedelsrester läcker ut i naturen.
− Våra reningsverk klarar inte att fånga upp läkemedelsresterna utan de förs ut i vattendragen i aktiv form, säger Josef Järhult.
Han förklarar att de verkliga problemen uppstår i vattendragen nedanför reningsverken, där gräsänder får i sig läkemedelsresterna.
− Gräsänder utgör en naturlig reservoar för en mängd olika influensavirus. Om det bryter ut en ny influensapandemi är det troligt att viruset kommer från änderna, säger han.
Josef Järhult och hans forskarteam har i labbmiljö testat att utsätta änder för samma doser av Tamiflu som finns i vattendragen ute i naturen, och genom försöken har de fått bekräftat att virusen blir resistenta.
Gör prover på ny medicin
Under de senaste åren har en ny typ av influensamedicin, Baloxavir, kommit ut på marknaden och i det nya projektet ska forskarna nu göra samma studier på det läkemedlet som för Tamiflu.
Risken att Baloxavir, precis som Tamiflu, läcker ut i naturen och orsakar resistens ser Josef Järhult som stor.
− Det är bra att vi får svar på de här frågorna redan nu, innan läkemedlet börjar användas i stor skala, säger han.
Han tror att Baloxavir på sikt kan komma att konkurrera ut Tamiflu och bli det vanligaste läkemedlet mot influensa eftersom det tycks vara mer effektivt, men om deras forskning visar att risken för resistens är stor hoppas han att det ska leda till en sund återhållsamhet.
− Om vi får samma resultat i våra studier som för Tamiflu kan det få betydelse för hur läkemedlet kommer användas. Kanske kan det också öka motivationen att genomföra förbättringar vid reningsverken, säger han.