Rennäringen hotas av det intensiva skogsbruket

Rennäringen pressas av vindkraftsetableringar och planerade gruvsatsningar, men också av intensivt skogsbruk. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet vill med ett nytt projekt motverka konflikter mellan skogsbruket och renskötseln.

Från flera samebyar har man uttryckt att skogsbruket hotar hela rennäringens existens. Särskilt är man bekymrad över planteringen av snabbväxande contorta-tallar och forskning visar att renarna undviker att röra sig i de plantagen.

− De naturliga tallskogar som funnits tidigare har varit mer öppna och där växte mer lav än i de nya förtätade skogarna, säger Lars Östlund, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Han har tagit initiativ till det nya forskningsprojektet, som kommer att bedrivas i nära samarbete med Gällivare skogssameby och Luokta-Mavas sameby samt forskare vid Silvermuseet i Arjeplog. Utifrån historiska dokument och intervjuer med äldre renskötare är målet att ta fram kartor som visar hur renbetesmarkerna har förändrats.

− Det är grunden till att förstå vilka konsekvenser skogsbrukets utveckling har haft för rennäringen, och till att kunna påverka utvecklingen framåt. Renskötarna har stor kunskap om landskapet och hur det har sett ut historiskt, så samarbetet med samebyarna är viktigt i det här projektet.

Skogsnäringens perspektiv dominerar

Bakgrunden till att forskarna väljer att ta sig an frågan ur ett renskötarperspektiv är att de uppfattar att renskötarnas intressen och kompetens inte kommer fram i debatten.

Lars Östlund menar att berättelsen om skogsbrukets utveckling i dagsläget domineras av skogsnäringens narrativ.

− Det är en framgångssaga om hur man har lyckats öka virkesproduktionen. Allt som inte bidrar till den utvecklingen framstår i den här berättelsen bara som ett störande moment. Vi vill försöka bryta skogsbrukets narrativ, för det är inte självklart att ett intensivare skogsbruk alltid är något bra. Förutom att det påverkar rennäringen leder det också till negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Höjt tonläge i debatten om markrättigheter

Under de senaste åren har det förts en alltmer intensiv debatt om vem som har rätt att fatta beslut om marken i Sápmi, inte minst kopplat till den gröna omställningen. Samebyarna har enligt rennäringslagen rätt att nyttja markerna där deras släkter har levt i generationer.

Enligt lagen får inte heller den som äger marken förändra miljön på ett sådant sätt att det ”medför avsevärd olägenhet för renskötseln”. Som urfolk har det samiska samhället dessutom enligt internationella konventioner rätt till inflytande över sina områden. Ändå ser Lars Östlund att samebyarna i praktiken har små möjligheter att påverka hur skogsbruket bedrivs.

− Markägarnas rättigheter är starka. Det är de som har makten över hur skogen används, säger han, och tillägger att skogsägaren i många fall är svenska staten.

Han uppfattar maktbalansen mellan samebyarna och skogsnäringen som skev, till skogsnäringens fördel, och menar att samebyarna ofta inte rådfrågas när beslut om skogarna tas.

− I princip är det enda samebyarna kan göra att protestera efter att de avgörande besluten redan har tagits. Det är därför det här projektet utgår från rennäringens behov. Vi vill öka kunskapen om och förståelsen inför hur förändringarna inom skogsbruket påverkar renskötseln, och därmed bidra med renskötarnas kunskap om hur en bra skog ska se ut.

Sveaskog: ”Vi för en aktiv dialog”

Sveriges största skogsägare, statliga Sveaskog, kommenterar projektet i ett mejl till Extrakt.

”Vi ser positivt på all sorts kunskap som i förlängningen kan förbättra förutsättningarna för samexistensen med renskötseln. Vi för en aktiv dialog med samebyarna för att öka gemensam kompetens och kunskap, samt hitta lösningar tillsammans i markanvändningen.”

Kanske finns det sådant som skogsnäringen kan göra utan att det kostar så mycket, och då är det viktigt att peka ut de lösningarna, resonerar Lars Östlund. Samtidigt tror han att man inom skogsnäringen behöver acceptera att det kanske inte går att bedriva ett så intensivt skogsbruk på renbetesmarker som man gör i dag.

− Man måste visa större hänsyn till andra värden och inte bara eftersträva mer skog.