Livsstil & konsumtion
Renare luft räddar liv i svenska städer
Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft i svenska städer. Samtidigt utsätts fortfarande många stadsbor för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I en ny studie presenterar forskare en modell som visar hur luftföroreningsnivåerna har förändrats under år 2000-2018 i de sex svenska städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå.
Att luftkvaliteten har förbättrats kopplas samman med minskade utsläpp från till exempel trafik, industrier och vedeldning.
Studien, som omfattar mer än hälften av Sveriges invånare, visar att luftföroreningar bestående av fina partiklar har minskat med 56 procent. Grövre partiklar har minskat med 23 procent och kvävedioxider med 33 procent.
– Vi uppskattar att nästan 3 000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet i ett pressmeddelande.
Även om det sker en positiv utveckling konstaterar han att många svenskar fortfarande är utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. För fina partiklar gäller det hela 65 procent av invånarna i de sex städerna som omfattas av den aktuella studien.
Forskarna ser att mängden luftföroreningar varierar mellan olika områden inom städerna, men särskilt stora är problemen i Malmö. Detta beror på närheten till städer och utsläpp i övriga Europa. Resultaten från studien publicerades nyligen i tidskriften Air Quality, Atmosphere & Health.
Luftföroreningsmodellen som forskarna har tagit fram ska nu användas för att studera vilken betydelse föroreningar har i tidiga stadier av kroniska sjukdomar, som till exempel hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt. Forskningen baseras på data från den svenska studien SCAPIS, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. Arbetet utgår från Göteborgs universitet men involverar även forskare och experter från flera andra universitet och organisationer.