Renbete kan ha stor betydelse för kolbalansen i tundran. I områden där renar inte betat blev upptaget av kol i marken mindre effektiv när temperaturen ökade. Det visar forskning från Umeå universitet och Lapplands universitet i Finland.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I projektet jämförde forskarna effekterna av experimentell temperaturhöjning på fjällhed som varit obetad under 50 år med kraftigt betad fjällhed för samma period.
Studien visar att uppvärmningen gjorde den obetade fjällheden, som domineras av ris och lavar, till en mindre effektiv kolsänka, medan kapaciteten hos den kraftigt betade fjällheden, som domineras av gräsvegetation, inte förändrades när temperaturen ökade. Forskarna tror att skillnaden beror på att vegetationen i kraftigt betade områden snabbt kan öka fotosyntesen och binda kol när temperaturen stiger.
Den nya upptäckten kan ha stor betydelse då man med klimatmodeller vill förutspå klimatförändringens inverkan på kolets globala kretslopp.
– Vårt forskningsprojekt visar att prognoserna måste ta hänsyn till både hur områden betas i dag men också deras beteshistorik, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Projektet heter
Consequences of warming on tundra carbon balance determined by reindeer grazing history och har publicerats i tidskriften
Nature Climate Change, DOI: 10.1038/NCLIMATE2147.
Läs mer här (www.umu.se)