Rejäl budgetminskning för miljöövervakningen nästa år

Nedskärningarna inom miljöövervakningen kommer i en tid då de internationella kraven ökar. Sverige hotas redan med böter för bristande övervakning av till exempel sjöar och vattendrag.

När regeringen presenterade sin budget för 2023 stod det klart att anslaget till miljöövervakningen kommer att minska med 122 miljoner kronor nästa år, från 514 miljoner till 392 miljoner.

Vilka delar av miljöövervakningen som kommer att drabbas är fortfarande oklart. Anslaget för miljöövervakningen delas av flera myndigheter där de största mottagarna är Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. En del av anslaget brukar också gå till miljöorganisationer.

− Vi vet inte än hur den exakta fördelningen mellan olika aktörer kommer att se ut. Det beskedet kommer i vårt regleringsbrev som publiceras strax innan jul, säger Tom Liffen, handläggare på Naturvårdsverket.

Miljöövervakning handlar om att regelbundet och systematiskt mäta vad som händer i miljön för att kunna varna för störningar.

− Ta luftövervakning som ett exempel. Det är fundamentalt för människors hälsa att vi andas frisk luft, men utan miljöövervakning vet vi inget om luftkvaliteten i vår omgivning. Vi har därför ett nätverk med mätstationer som tar kontinuerliga luftprover och mäter föroreningar. De varnar oss när luftkvaliteten försämras och visar effektiviteten av insatta åtgärder, säger Tom Liffen.

”Tidsbegränsade satsningar upphör”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari motiverar via sin pressekreterare sänkningen av medel för miljöövervakningen med att nedskärningarna avser tidsbegränsade satsningar som löper ut. Hon påpekar också att nivån för år 2023 ligger i linje med vad den tidigare regeringen har aviserat.

Tom Liffens gissning är att nedskärningarna framför allt kommer drabba nya projekt och utvecklingssatsningar. Inom vissa områden inom miljöövervakningen har det samlats in data ända sedan Naturvårdsverket bildades på 1960-talet. De här långa serierna vill Naturvårdsverket så långt det är möjligt undvika att avbryta, men de lär påverkas av sparkraven, tror Tom Liffen.

− Anslagsminskning kan innebära att vi inte kommer kunna mäta lika frekvent eller på lika många platser. Det kan göra resultaten mindre representativa och begränsa vår kunskap om miljötillståndet, säger han.

Övervakning av pollinatörer kan avslutas

En av satsningarna som Tom Liffen tror kan komma att avbrytas är den pilotsatsning på övervakning av pollinatörer som den tidigare regeringen avsatte medel för år 2020-2022.

− Min gissning är att den kommer löpa ut och inte förnyas. Det innebär att förslagen på övervakning av pollinatörer som vi har jobbat fram inte kommer kunna genomföras, säger han.

Jens Fölster, forskare vid SLU, tycker det vore synd om övervakningen av pollinatörer inte kan fortsätta.

− Vi talar mycket om insektsdöden. Många ser att det fastnar färre insekter på vindrutan på bilen nu jämfört med för några decennier sedan, men så mycket mer vet vi egentligen inte om hur antalet insekter har minskat över tid, säger han.

Själv forskar han inte om insekter utan om vatten. Han arbetar med de nationella miljöövervakningsprogrammen för sötvatten som utförs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Inom programmen tas regelbundet prover på svenska sjöar och vattendrag. Det har man gjort sedan år 1965. De allra första proverna i serien togs faktiskt redan under 1910- till 1930-talet, men därefter avbröts provtagningarna fram till 1960-talet.

Nu är Jens Fölster orolig för nya avbrott, mot bakgrund av åtstramningarna i budgeten.
− Även om man prioriterar att fortsätta med mätningar som de här, som har löpt under lång tid, är det osäkert om pengarna kommer räcka för att upprätthålla kvaliteten, säger han.

Sverige riskerar böter från EU

Inom de nationella miljöövervakningsprogrammen för sötvatten studeras till exempel övergödning och ”förbruning”, alltså det faktum att vattnet gradvis blir brunare. Vissa prover tas en gång i månaden, andra en gång per årstid. I vissa otillgängliga sjöar måste proverna tas från luften med hjälp av helikopter och på vissa platser hjälper privatpersoner till genom att fylla flaskor och skicka dem till labbet i Uppsala.

− Miljöövervakningen är ovärderlig för att vi ska förstå hur jordbruket, skogsbruket och det förändrade klimatet påverkar våra sjöar och vattendrag, säger Jens Fölster.

Samtidigt som regeringen skär ner på miljöövervakningen ser han att kraven internationellt ökar.

EU har identifierat brister i Sveriges övervakning.

− EU har identifierat brister i Sveriges övervakning i förhållande till kraven i vattendirektivet. Om de här brister inte åtgärdas riskerar Sverige böter, säger han och förklarar att vi egentligen skulle behöva ta prover på fler platser.

Sverige är i europeisk kontext mycket rikt på vattendrag och sjöar. Här finns 20 procent av EU:s vattenförekomster och nästan 40 procent av sjöarna.

− Det är en fantastisk tillgång men också något vi måste ta ansvar för, säger Jens Fölster.

Slarvig miljöövervakning kan bli dyrt

Tom Liffen ser att det inte bara är inom sötvattenövervakningen som Sverige har svårt att möta de internationella kraven.

− Vi märker att de internationella organ dit vi ska rapportera ställer högre och högre krav som vi har svårt att uppnå. Miljöövervakning är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet över tid och därmed stabil finansiering, säger han.

Ur ett långsiktigt perspektiv är det också ekonomiskt smart att satsa på miljöövervakning, menar Jens Fölster.

Att spara in på miljöövervakningen kan bli dyrt i framtiden.

− Det är kostnadseffektivt för det gör att man slipper få stora skador som blir dyra att åtgärda om man upptäcker dem för sent. Att spara in på miljöövervakningen kan bli dyrt i framtiden, säger han.

Som exempel nämner han att man på 1960-talet, genom miljöövervakningen, upptäckte att algblomningen berodde på fosforutsläpp från reningsverk och industrier.

− Tack vare att vi upptäckte det kunde vi sätta in fosfor-rening i reningsverken, säger han.

För att Sverige ska klara av att möta kraven på sötvatten-övervakning från EU ser Jens Fölster att hans program skulle behöva skalas upp, men för att kunna göra det behövs mer – inte mindre – resurser.

− Kanske kan hoten om böter från EU leda till att regeringen skjuter till medel och det vore ju bra, men det är synd om det ska behövas. Man önskar att vi i Sverige gjorde detta på eget initiativ, säger han.