Regeringens omprioritering kan slå hårt mot landsbygden

Landets studieförbund har sett ett kraftigt minskat ekonomiskt stöd, och ytterligare neddragningar väntas. Omprioriteringar för att satsa på yrkesutbildningar, enligt regeringen, men forskare varnar för att det kan slå hårt mot landsbygden.

– Om både det offentliga och näringslivet drar sig tillbaka från en liten ort, då är det många gånger civilsamhället som kliver in. Men det bygger på att ortens eldsjälar engagerar sig och de behöver backning, säger Pelle Åberg, statsvetare vid Marie Cederschiölds högskola.

I forskningsprojektet Lokala civilsamhällens roll för rurala samhällen har Pelle Åberg och hans forskarkollegor undersökt civilsamhällets betydelse i ett antal mindre orter på landsbygden. Det finns många exempel på hur lokala organisationer och föreningar kliver fram när förskolor hotas av nedläggning, butiker stängs eller medborgarkontor flyttas.

– Vi har velat förstå hur lokalsamhället påverkas när ideella krafter tar ett större samhällsansvar, när civilsamhället tvingas fylla hål som uppstår när offentliga och kommersiella aktörer lämnar en ort.

Det kan vara fotbollsföreningen som också driver den lokala pizzerian, eller bordtennisklubben som också är ortens största hyresvärd, eller en bensinmack som när den hotas av nedläggning tas över av Svenska Kyrkan.

– Det är jättesvårt att hitta i Svenska Kyrkans ändamålsbeskrivning att de ska bedriva en sådan verksamhet. Men det är ett exempel på initiativ i de här miljöerna, när det offentliga drar sig tillbaka. Om både vårdcentralen och skolan läggs ner och den lokala butiken också försvinner, då kan en bensinmack bli en väldigt viktig symbol, och en viktig mötesplats, säger Pelle Åberg.

Eldsjälar utan uppbackning

Oftast är det ett antal engagerade eldsjälar som driver utvecklingen när en mindre ort drabbas av neddragningar. Och det är i uppbackningen av dem som studieförbunden kommer in – aktörer som nu ser kraftigt minskade anslag i statsbudgeten.

Studieförbunden runtom i landet är mer än bara kursarrangörer, visar forskningen. På flera orter fungerar de lika mycket som noder i lokala nätverk, den organisation som kopplar ihop andra organisationer.

– Vi har tittat på ett mindre antal orter, som inte kan ses för representativt för folkbildningen i stort. Men vi kunde på flera håll se att även om verksamheten med studiecirklar inte var särskilt stor så jobbade studieförbunden mycket ihop med andra organisationer, ett lokalt jaktlag, en it-utvecklingsgrupp eller liknande.

– Tittar man bara på siffrorna så ser det inte ut som att folkbildningen eller studieförbundet hade någon större verksamhet. Men då missar man att studieförbunden blir en del av en osynlig infrastruktur, som ett kitt mellan andra organisationer, säger Pelle Åberg.

Närvaro sedan många år

En orsak till att just studieförbunden fungerar som den spindeln i nätet är att de i många år har varit närvarande på landsbygden, med lokalkontor även på mindre orter. Fram till nyligen har studieförbunden och biblioteken varit de kulturorganisationer med verksamhet i landets alla kommuner. Den närvaron har gett legitimitet i lokalsamhället, menar Pelle Åberg.

– Att man faktiskt är på plats ser vi är väldigt viktigt, de här nätverken vattnas snabbt ur när det inte längre finns någon verksamhetsutvecklare med lokal förankring. Det spelar ingen roll om det är Vuxenskolan, ABF eller Medborgarskolan, även organisationer som idrottsföreningar och trossamfund kan ha samma funktion. Det viktiga är den lokala närvaron, säger Pelle Åberg.

En annan avgörande faktor är personerna som är på plats på lokalkontoren, det är dem man hör av sig till, inte till studieförbundet i sig, menar han.

– Det är inte ABF man ringer till, utan Berit. Sen kan hon vara ABF:s lokala representant den dagen, eller så är hon ordförande i den lokala fågelskådarföreningen. De här nätverken är beroende av individer.

Tradition av att mobilisera

Hur en liten ort går vidare när allt fler funktioner försvinner beror på många faktorer. I forskningsprojekten som Pelle Åberg har lett tittade man på samhällen i Värmland, Västernorrland, Roslagen och på Gotland. Förutsättningarna i en jordbruksbygd skiljer sig från skogsbygden eller industribygden, men det handlar också om sammanhållning och tradition. Finns det en tradition i bygden av att man ställer upp, mobiliserar när det behövs, så har bygden en tendens att leva vidare.

– Även om vi vill ha en fungerande landsbygd så kanske det inte alltid går att bygga upp den offentliga servicen, eller kräva av näringslivet att det ska vara där. Men man kan fundera på vad man kan stödja i stället? Man kan inte ta bort det stöd som finns och samtidigt säga att man vill ha en levande landsbygd.

Pelle Åberg och hans kollegor fick ibland fick höra hur vissa kände sig övergivna av det moderna samhällets framväxt, men det är inte den känslan de tar med sig från forskningsprojektet.

– Det som fascinerar är den kraft som finns runtom i landet. Mobiliseringspotentialen, kreativiteten och viljan är enorm. Folk som bor ute i landet vill inte bara överleva, de vill leva och utvecklas. Där har du en styrka som är betydligt kraftfullare än den offentliga finansieringen. Och det är det som bygger ett samhälle.