Rättvisa ingår inte i uppdraget för tjänstepersoner som tar fram energiscenarior och tas sällan upp i riksdagsmotioner som rör energipolitik. Tyngdpunkten ligger i stället på ekonomi och teknik, visar en ny rapport från Malmö universitet.

Under det nyligen avslutade klimattoppmötet i Glasgow undertecknade flera av världens tyngsta länder en deklaration om rättvis omställning. Trots det handlar få energipolitiska riksdagsmotioner som studerats i undersökningen uttryckligen om rättvisa.

– Det tas upp lite, men fokus ligger på teknik och ekonomi. Energi betraktas inte som ett etiskt problem, säger etikforskaren Anders Melin, som har undersökt riksdagsmotioner samt intervjuat politiker och tjänstepersoner om rättvisa i energipolitiken.

Frånvaron av rättviseaspekter i svensk energipolitik kan med ett statsvetenskapligt begrepp förklaras med ”stigberoende” som förklarar hur experter är bundna av tidigare val och beslut i sitt arbete. Nya aspekter som rättvisa kan då anses vara mindre relevanta än dominerande idéer baserade på teknik och ekonomi när tjänstepersonerna tar fram energiscenarior som används vid långsiktig planering. Men frånvaron av etisk reflektion har ett tydligen undantag: kärnkraften.

– Etik har varit med i debatten om kärnkraft sedan 1970-talet. Kritiker har lyft fram förvaringen av radioaktivt avfall sett till framtida generationer, och hur uran utvinns, sett till dem som arbetar i gruvorna, säger Anders Melin.

En sak förvånade honom: att samernas rättigheter inte togs upp i riksdagsmotioner, varken från vänster- eller högerhåll. En riksdagsmotion nämnde kort påverkan på renskötsel, men det var allt.

– Samernas rättigheter har uppmärksammats en hel del både sett till utbyggnad av vattenkraft och vindkraft. Deras rättigheter uppmärksammas i andra sammanhang, men vissa tänker kanske att det inte hör ihop med energipolitik trots att det är här det får tydlig effekt, säger Anders Melin i ett pressmeddelande.