Rätt eller fel att mata småfåglar?

Många gillar att mata fåglar, men hur bra är det egentligen för fåglarna? Biologen Caroline Isaksson ser att det ger fördelar under vintern, men nu när våren bryter ut tyder mycket på att fåglarna klarar sig bättre själva.

I sin forskning studerar Caroline Isaksson stadslevande fåglars villkor ur många olika perspektiv. Just forskningen om fågelmatning har fått stor uppmärksamhet, och frågan engagerar.

− Jag har insett att detta är ett känsligt ämne, för många älskar att mata fåglar, säger hon.

Slutsatsen av forskningsprojektet är att både människor och fåglar gynnas av matningen, fast för fåglarna gäller det bara vintertid, då de har svårt att hitta mat på egen hand. Nu, när våren kommer och det blir lättare för dem att hitta mat i naturen, kan det vara läge att ställa undan fågelbordet.

För mycket mättat fett

Problemet med matningen, förklarar Caroline Isaksson, är att vi tenderar att ge fåglarna en ensidig kost, vilket gör att de inte får i sig olika typer av näringsämnen.

− Om en talgoxe har chans att bara äta solrosfrön så gör den gärna det, men det är inte alltid så bra, säger hon.

− Till exempel så innehåller kokosfett och talgbollar mycket mättat fett. Att i stället erbjuda flera olika födokällor som fröer, nötter och torkade insekter ger dem en bättre möjlighet till en varierad kost.

Enligt Caroline Isaksson leder en ensidig diet av mättat fett till en hög ämnesomsättning, framför allt på vintern när det är kallt. Detta har hon sett orsakar fysiologiska skador hos fåglarna. Caroline Isaksson har till exempel kunnat visa att det leder till att cellerna hos talgoxar åldras snabbare.

Tuffare än fåglar på landet

Caroline Isaksson tillägger att stadsfåglarnas kost knappast blir bättre av att de i stor utsträckning lever på skräpmat och sötsaker som vi människor inte aktivt matar dem med, men lämnar efter oss.

De stadslevande fåglarnas tillvaro är enligt Caroline Isaksson på många sätt paradoxal. Jämfört med sina kusiner på landet lever vilda fåglar i stan ur vissa aspekter ett bekvämt liv.

− De har mycket mat eftersom vi matar dem. Framför allt vintertid slipper de stressen av att leta naturliga födokällor. Det är också varmare i staden och det finns mycket håligheter i form av fågelholkar. Samtidigt finns det också mycket stressfaktorer och risker som bilar, buller och gatubelysning

I sin forskning har Caroline Isaksson sett att stadsfåglar är mer aggressiva och högljudda än fåglar på landsbygden.

− De behöver vara lite tuffare för att klara sig, säger hon.