Går det att göra bra och konkurrenskraftig plast av växtrester? Ja, det tror forskare vid KTH som försöker tillverka plast av rapshalm, en restprodukt från rapsodlingar.

Varje år tillverkas närmare 300 miljoner ton plast i världen. Den största mängden av plasten skapas av råolja. – Råolja är ingen förnyelsebar resurs i förhållande till den förbrukningshastighet som vi har idag. Vi behöver helt enkelt ställa om och i större utsträckning använda oss av material som kan återföras till naturen, säger Ulrica Edlund, docent och universitetslektor vid institutionen för fiber- och polymerteknologi vid KTH, och som leder projektet.

Konkurrera med pris och tillgänglighet

Ulrika Edlund, docent, KTH.

Ulrika Edlund, docent, KTH.

Utmaningen ligger därför i att hitta förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara alternativ till oljebaserade plaster. För att andra råvaror ska ha en chans mot den billiga råoljan behöver de kunna konkurrera med pris och vara lättillgängliga. Dessa två kriterier uppfylls av rapshalm. Rapshalm är en restprodukt från rapsodlingen och används inte idag enligt Ulrica Edlund i någon större kommersiell utsträckning. Forskarna tror att de har goda chanser att lyckas. Rapshalmen innehåller makromolekyler av typen lignin och hemicellulosor vilka går att använda som råvaror vid tillverkningen av förnyelsebara plastmaterial. – Vi vet från tidigare arbeten med biomassa från ved att dessa typer av makromolekyler går bra att använda i plasttillverkning.
För att andra råvaror ska ha en chans mot den billiga råoljan behöver de kunna konkurrera med pris och vara lättillgängliga. Dessa två kriterier uppfylls av rapshalm.

Hitta viktiga beståndsdelar

I projektets första fas ska forskarna utveckla en metod för att utvinna de viktiga beståndsdelarna ur rapshalmen. – Någonstans i råvaran gömmer sig de här makromolekylerna. Vi måste skapa en vettig process för hur detta ska göras, och utveckla en metod där vi tar hänsyn till både kostnaden och miljön. Förhoppningen är att metoden också ska kunna användas för utvinning av makromolekyler från andra växtkomponenter i naturen än enbart rapshalm.

Ett grönt alternativ

Målet är att ta fram en råvara och utifrån den skapa en förnyelsebar plast som kan bli så pass bra att den till slut kan utgöra ett grönt alternativ till oljebaserade plaster. – Makromolekyler från rapshalm kommer inte att kunna ersätta alla typer av produkter som idag är baserade på råolja men om vi kan skapa en konkurrenskraftig produkt är det ett viktigt steg på vägen. Kanske kan det handla om tunnare plast, exempelvis inom förpackningsindustrin.

Om projektet

Projektet ”Gårdagens jordbruksavfall blir till framtidens funktionella material” har beviljats 3,1 miljoner kronor av Formas. Projektet pågår mellan 2014 och 2016.


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Sandra skriver:

    Fantastiskt är rätta ordet, men även här måste vi se till att inte producera onödiga plastprodukter. Kan man välja trä eller ull eller något annat beroende på vad man ska tillverka.

  • Niclas skriver:

    All forskning i förnyelsebara produkter är ett steg i rätt riktning. Det finns alldeles för mycket plast i vår matindustri med ämnen som inte borde finnas i närheten av mat. Skulle detta vara en plast utan giftiga ämnen som kan brytas ner av naturen är det en fantastisk produkt.