När antibiotika skrivs ut poängterar läkare vikten av att fullfölja hela kuren, även efter att sjukdomssymptomen försvinner. Detta råd ifrågasätts nu av brittiska forskare.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I en artikel i British Medical Journal skriver en rad infektionsexperter i Storbritannien att det finns svagt vetenskapligt bevis för att det medför ökad risk för resistensutveckling att inte fullfölja en förskriven antibiotikabehandling. De betonar också att det är dags för beslutsfattare och läkare att släppa det budskapet, skriver
Läkartidningen.
Stephan Stenmark, ordförande i Programråd Strama, håller med om att det finns svagt vetenskapligt stöd för att man måste fortsätta en kur för att motverka antibiotikaresistens.
– Det här mantrat att man måste fortsätta kuren ut för annars finns det risk för resistenta bakterier – det håller jag med dem om att vi inte ska förmedla. Det är inte så ovanligt att man, både på sjukhus och i primärvården, upptäcker att det man först trodde var en bakteriell infektion inte var det, säger han till Läkartidningen.
Men varken Stephan Stenmark eller de brittiska forskarna tycker att man ska ha som grundråd till patienter att sluta när de mår bättre.
– Man måste säkerställa att man får tillräckligt mycket behandling för att bota den aktuella infektionen. Fortfarande ska vi nog ge patienten rådet att lita på doktorns ordination. Men parallellt med det måste vetenskapen om vad som är den optimala behandlingslängden för olika typer av infektioner beforskas mer, säger Stephan Stenmark.