Pussel av åtgärder för att lösa vattenbristen

I sydöstra Sverige är vattenbrist ett återkommande problem sommartid och i år är inget undantag. Redan nu råder bevattningsförbud på Gotland och norra Öland.

På Öland och Gotland är brist på färskvatten inte bara något som inträffar vissa somrar. Det händer år efter år, och i framtiden kan det bli ännu svårare att få vattnet att räcka. Prognosen från Sveriges geologiska undersökning, SGU, visar att klimatförändringarna kommer innebära längre perioder av låga grundvattennivåer i den här delen av landet.

För att färskvattnet ska räcka – såväl i närtid som på längre sikt – behövs en kombination av åtgärder. Det menar Kenneth M Persson, professor vid avdelningen för teknisk vattenresurslära på Lunds universitet och forskningschef på Sydvatten.

−Vi är på gång med lösningar, men investeringarna släpar efter, säger han.

Sedan år 2016 får ölänningarna en del av sitt vatten genom långa ledningar från fastlandet. Både på Öland och Gotland har kommunerna också satt upp vattenkiosker på några av de mest utsatta platserna. Här kan verksamheter som behöver mycket vatten komma med tankbilar och köpa vatten.

Både på Öland och Gotland har kommunerna också ökat mängden färskvatten med hjälp av avsaltningsanläggningar som gör Östersjöns vatten drickbart.

− Globalt är det många som får sitt dricksvatten så, till exempel gäller det i flera länder i Afrika och runt Persiska viken, säger Kenneth M Persson.

Resurskrävande att avsalta

Kenneth M Persson ser avsaltning som en pusselbit för att lösa vattenbristen, men konstaterar att metoden är resurskrävande. Det är visserligen lättare att avsalta det bräckta vattnet i Östersjön än att göra dricksvatten av mer salta hav, men det går ändå åt mycket energi.

− Det finns också andra utmaningar när det gäller Östersjön. Det är svårare att rena det vattnet än till exempel vatten från Atlanten eftersom Östersjön innehåller mycket organiska ämnen, säger han.

Utöver att avsaltning är resurskrävande skapas i processen också en saltrest som måste spädas ut innan den kan släpas tillbaka i havet.

− Avsaltning är jättefint och tekniskt elegant, men det är inte magiskt. Jag vill propagera för andra lösningar. Jag menar att vi behöver bli bättre på att ta vara på vår samlade vattenresurs och cirkulera vattnet som vi använder.

Dricka avloppsvatten?

Kenneth M Persson tycker att vi i stället för att släppa ut vårt renade avloppsvatten borde använda det igen.

− Det är mycket billigare än att avsalta på längre sikt, säger han och berättar att det finns intressanta initiativ där man testar cirkulära lösningar.

I Helsingborg byggs till exempel bostadsområdet Oceanhamnen, som är förberett för att vattnet ska kunna cirkulera. Samtidigt är tanken att avfallet som finns i avloppsvattnet ska komma till nytta. Avloppet i bostadsområdet är uppdelat i tre rör: Ett för svartvatten (toalett), ett för gråvatten (bad, dusch, tvätt) och ett för matavfall (via en avfallskvarn i ena köksvasken).

De tre avloppsrören i Oceanhamnen går till ett labb där forskare renar och utvinner resurser ur vattnet. Fosfor och kväve från toalettavfallet kan till exempel användas för att göra biogas eller slussas vidare till lantbrukare för att användas som växtnäring.

− Man får helt andra möjligheter att använda avloppsvattnet om det inte kommer i en enda soppa av toapapper, schampo och kompostavfall, säger Kenneth M Persson.

”Fyll poolen med regnvatten”

Samtidigt som olika aktörer utvecklar metoder för att öka tillgången till färskvatten behöver vi enligt Kenneth M Persson också bli bättre på att hushålla med vattnet vi har. Det gäller inte minst i ett akut skede, som nu när vi går mot sommar efter en nederbördsfattig vår.

− Det finns mycket vi kan göra var och en, som att strunta i att bada badkar och i stället duscha eftertänksamt eller fylla poolen med regnvatten om vi nu absolut måste ha en pool.

Han tycker att vi behöver förändra hur vi ser på vattnet.

− Som det är nu värdesätter vi inte vattnet vi har.